Motivering (skydd): Gustavsberg har sina rötter i det förhistoriska Farsta gård. Som del av uppbyggandet av brukssamhället från 1600-talet och framåt har Farsta slott med intilliggande miljö och kulturlandskap ett högt kulturhistoriskt värde och är ett omistligt uttryck för riksintresset Gustavsberg.
Farsta slott är belägen på Farsta udde på en mindre höjd i landskapet. Miljön karaktäriseras av de tre dominerande byggnaderna i miljön genom främst Farsta slott men också Farsta vik och Farsta udde, vilka senare bebyggelse förhållit sig till. Det omgivande landskapet är en viktig del av områdets karaktär, med äldre träd, lindallén upp till Farsta slott, den engelska trädgården och den öppna yta som Farsta gärde skapar. Farsta gärdes öppna yta beskriver både för det tidigare jordbruket men skapar också en distans till fabriksområdet och intilliggande bostadsbebyggelse, en hierarki i landskapet som beskriver för och förtydligar Farsta slotts ställning i Gustavsberg.
Inventeringsår 2019
1640 bytte Gabriel Gustafsson Oxenstierna till sig Farsta och flera andra gårdar i det nuvarande Gustavsbergs socken från kronan. Gabriel Oxenstierna dog redan samma år och Farsta ärvdes av sonens Gustaf Gabrielsson Oxenstierna som det sägs att samhället Gustavsberg har fått sitt namn efter. Farsta har dock förhistoriska anor vilket Farsta gravfält strax väster om fabriksområdet vittnar om. Gravfältet med flertalet stensättningar och högar dateras till järnåldern.
Det som idag kallas Farsta slott är Farsta säteris herrgård med murar och källarvalv från 1600-talet. Farsta slott är en av Värmdös få herrgårdsbyggnader i sten. Den kända stenhuggaren Johan Wendelstam arbetade bl.a. med huset på 1650-talet varför den kvarvarande östra portalen har tillskrivits hans skola. Det är också bara den östra portalen och grunden som finns kvar från 1600-talsbyggnaden. 1719 brann huset ned i samband med rysshärjningarna. Byggnaden återuppbyggdes sen mellan 1741–1756 på den återstående grunden under ledning av general Christoffer von Düring. Mellan 1894 - 96 byter herrgårdsbyggnaden skepnad då bruksaptron Wilhelm Odelberg lät bygga om byggnaden efter ritningar av stockholmsarkitekten Axel Lindegren. Byggnaden fick då en slottsliknande utformning i historiserande stil med volutformade gavlar. Möjligen är det därefter som man kallar byggnaden Farsta slott. Byggnadens 1600-talsursprung kan man anta inspirerade Lindegren till den historieromantiska utformningen, då äldre epokers stilar var högsta mode vid ombyggnaden. Även byggnadens funktion som disponentbostad och
möjligheten att manifestera porslinsfabrikens framgångar i en ståndsmässig byggnad kan vara en trolig anledning. Farsta slott fungerade en längre tid som bostad åt porslinsfabrikens ägarfamilj fram till 1937, och sommarbostad fram till 1945.
Redan innan porslinsfabriken anlades 1825 fanns på Farsta gårds marker ett tegelbruk som Gustaf Oxenstierna lät anlägga på 1640-talet. Tegelproduktionen fanns kvar i fabriksområdet ända in på 1900-talet.
Intill Farsta slott ligger Farsta udde och Farstavik som tillsammans med Farsta slott har en framträdande roll i miljön. Farsta udde är ritat av Ferdinand Boberg och byggt 1911. Byggnaden uppfördes på beställning av Maria Bennich, född Odelberg, som var änka och hade fyra barn. Farstavik är var en statbyggnad i början av 1800-talet och senare arrendatorsbostad. Sitt nuvarande utseende fick byggnaden vid en ombyggnad 1869 i samband med att Hilma Godenius fick byggnaden i bröllopsgåva av sin far Samuel Godenius, då Himla gifte sig med Wilhelm Odelberg.
Sedan 1600-talet har Farsta gård haft relativt stora åkerarealer för att vara en gård i skärgården. Under Odelbergs tid utvecklades detta jordbruk då Odelberg, som var lantbruksutbildad, hade som mål att bygga upp ett så självförsörjande samhälle som möjligt. Idag är delar av Farsta gärde bebyggt men delar av kulturlandskapet finns också kvar med tidigare öppen betesmark och åkermark. Oxhuset, belägen i den östra delen av gärdet, är den byggnad som fortfarande kan berätta om tiden för jordbruket.
Till den ursprungliga herrgårdsmiljön tillhörde också tidigare en barockträdgård och en engelsk park, anlagd i slutet av 1700-talet. Den engelska parken finns ännu kvar men på platsen för barockträdgården ligger ett äldreboende sedan 1990. Lindallén som idag är en viktig del av parkmiljön mot sjösidan planterades 1811.
Nyckelord: Bostäder, Slottsmiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin