Motivering (skydd): Gult = Fastighet/fastigheter med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.
Inventeringsår (2005)
Småstugebyråns hustyp XIX från 1948-50, tillbyggd i slutet av 1980-talet.
SOCKEL- slät grå.
ENTRÉ/DÖRRAR- I tillbyggd farstu vit dörr av formpressad board med spröjsat glasparti.
FÖNSTER- i tillbyggnad vita tvåluftsfönster. I ursprunglig volym ursprungliga tvåluftsfönster med gröna bågar och vita kramar. Bevarade för hustypen karakteristiska tre enluftsfönster i gavelröste. Enluftsfönster i farstu.
ÖVRIGT/BYGGNADSDEL-
ALTAN- indragen i tillbyggnads takfall. Räcke av stående tryckimpregnerade bräder.
Fasadkulör (2005): Grå
Antal våningar (2005): 01, Halvvåning, Källare
Byggnadsdel (2005): Altan
Inventeringsår 1999
Småstugebyrån
Småstugebyggande i kommunal regi inleddes 1926. Den kommunala bostadspolitiken hade som syfte att ge arbetare och lägre tjänstemän möjlighet skaffa sig en egen bostad utan kontantinsats, men med eget arbete som insats. Staden upplät tomträttsmark och tillhandahöll lån upp till 90% av fastighetsvärdet, i form av byggmaterial och arbetsledning under förutsättning att huset byggdes med egen arbetsinsats, vilken värderades till 10%. 200 småstugor uppfördes 1927 i försöksområdena Olovslund i Västerort och Pungpinan i Söderort. 1928 inleddes utbyggnaden av Nockebyhov följt av Enskede, Norra Ängby, Svedmyra och Tallkrogen. Under 1930-talet byggdes småstugor i Svedmyra, Hökmossen, Eneby och Bällsta. I Långbro, Långsjö, Mälarhöjden, Liseberg, Gubbängen, Fagersjö, Herrängen och Sköndal byggdes småstugor under senare delen av 1940-talet. Mellan 1927 och 1957 uppfördes omkring 8100 småstugor i Stockholms ytterstad.
Typritningar utformades vid Fastighetskontorets Småstugebyrå under arkitekten Edvin Engströms ledning. De första hustyperna, som förekom i Olovslund och Pungpinan kallades Knivsta och Träkol och var i 1½-plan. Därefter numrerades husen med romerska siffror. Hustyperna utvecklades mot större hus med flera rum i bottenvåningen, WC på övervåningen och möjlighet att ha garage. Antalet typer hölls dock nere och efterhand försvann 1½-plans stugan till förmån för stugor i ett och två plan. Till många typritningar fanns ett antal varianter, exempelvis i placering av fönster och entréer och i förekomst av balkong och garage. Länge byggdes enbart friliggande hus men 1946 introducerades småstugan i form av radhus. Husens utformning följer tidens ideal och har en enkel och anspråkslös utformning.
Källor: Stockholm utanför tullarna- Nittisju stadsdelar i ytterstaden, Söderström, Göran (red.), Stockholm 2004, Stockholms stads Småstugor 1927-57, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm 1979, Stockholms stads småstugor 1947, Stockholm 1947
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus, "Stockholms Stads Byggnadskontor:Arkitekt"; "Kreüger,Sven Georg:Byggherre"
Öppna på kartan Fler i kategorin