Motivering (skydd): Blå = byggnad vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Fastigheten/fastigheter ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan.
Åkeshovs gård uppfördes 1640-1659 av Åke Axelsson Natt och Dag. På Gabriel Stierncronas tid som ägare under första hälften av 1700-talet omdanades anläggning både in- och utvändigt av arkitekt Carl Hårleman till sitt nuvarande utseende. Gården med tillhörande parkanläggning och orangeri har ett stort upplevelsevärde och är ett representativt minnesmärke från den tid då den svenska adeln skaffade sig stora gods i Stockholmstrakten. Anläggningen utgör ett viktigt historiskt dokument och har ett synnerligen stort byggnadshistoriskt värde.
Det senare tillkomna växhuset som är sammanbyggt med orangeriet har ett visst kulturhistoriskt värde och är gulmarkerad på kulturhistorisk klassificeringskarta.
Inventeringsår (2006)
Huvudbyggnaden på Åkeshovs gård uppfördes på 1640-talet och omgestaltades i rokokstil på 1720 och 1740-talet. Bygganden är uppförd i två våningar med delvis inredd vind.
SOCKEL- Svartmålad slätputsad sockel med gallerförsedda källargluggar i öster. Hög sandstenssockel vid huvudentrén.
FASAD- Fasaden är slätputsad i gult med vita lisener och fönsteromfattningar. Nio fönsteraxlar på huvudfasad, fyra på östra kortsidan och tre på västra kortsidan. Profilerad taklist.
FÖNSTER- Samtliga muröppningar är stickbågiga med slätputsade omfattningar. Målade blindfönster på gavlar. Grönmålade fönstersnickerier av 1700-talstyp med hörnbeslag. Samtliga snickerier nytillverkades vid renoveringen i slutet av 1950-talet.
ENTRÈ- DÖRRAR- Huvudentrén är placerad på fasad mot norr. Trappa av sandsten leder till huvudentrén, järnräcke. Portal av sandsten, i överstycket Stiernkronas och Amyas vapen samt årtalet 1723. Pardörr med helfranska fyllningar och överljusfönster. Dörren är det enda som är bevarat av exteriörens 1700-talssnickerier. Framför överljusfönstret finns dekorativt gallerverk av delvis förgyllt växtornamenterat konstsmide. Dörrtrycke av mässing.
Gavel mot väster: Ny trappa (2000-tal) av granit med järnräcke. Glasad enkeldörr från 1990-talets slut eller 2000-talets början, med utanpåliggande fyllning, sidoparti av trä, tvåluftfönster som överljus. Fasad mot söder: Sandstenstrappa med järnräcke. glasad pardörr av trä med sexkantiga utanpåliggande fyllningar tillverkad i slutet av 1950-talet efter äldre förlaga. Överljusfönster.
TAK- Säteritak. Två plåtklädda skorstenar och en takryttare med förgylld klocka. Fyra plåtklädda vindskupor. Vindskupa mot norr ombyggd till en klocka med rund urtavla med förgyllda romerska siffror och visare mot norr. Plåtklädd italian med fyra fönsteröppningar. Taket klätt med svartmålad falsad plåt.
ÖVRIGT- Utrymningstrappa i stål på gavel mot öster.
Beskrivning baserad på Blom,Tarras, Åkeshovs gård, huvudbyggnaden, En byggnadsinventering från Stockholms stadsmuseum, Stockholm 1987
Fasadkulör (2006): Gul
Antal våningar (2006): 02, Källare, Vind - Inredd
Byggnadsdel (2006): Takryttare
Inventeringsår 1999
Alltsedan medeltiden har det funnits en gårdsbildning vid Åkeshov, då kallad Nockeby. Sitt nuvarande namn fick gården efter Åke Axelsson Natt och Dag som förvärvade marken 1635 och påbörjade under 1640-talet uppförandet av huvudbyggnaden och flyglarna. År 1655 ärvde dottern Barbro Åkesdotter fastigheten, som under sin tid avslutade det bygge fadern inlett. Gårdsanläggningen finns avbildad i Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna från 1600-talets senare del. Trots flera senare ägare genomgick byggnaderna troligen inte några större förändringar förrän år 1720 då Gabriel Stiernkrona köpte fastigheten. Huvudbyggnadens fasad moderniserades och fick den utformning den har idag. Sonen David Stiencrona inledde en modernisering av interiören i rokokostil. Under 1740-talet lät han även modernisera flyglarnas fasader med rusticerade hörnkedjor och stickbågiga fönster. Dessutom byggdes flyglarna till med en lägre del i norr (Selling, 1977). Även parken och trädgården omgestaltades under denna tid och ett orangeri uppfördes på trädgårdens norra del. Enligt Gösta Selling stod troligen slottsarkitekten Carl Hårleman för inredningen och förändringarna. (Selling, 1965).
Släkten hade slottet i sin ägo fram till 1853. Därefter följde en period av flera ägare fram till 1905 då Åkeshov köptes av Stockholms stad. Under första halvan av 1900-talet användes huvudbyggnaden som vårdhem, flyktingförläggning och skola. Fram till 1930-talet arrenderades resten av gården ut och marken fortsatte att brukas, därefter exploaterades större delen av fastigheten för småhusområden. Trädgården användes från början av 1950-talet av Stockholms stads fastighetskontor för demonstrationsodlingar. 1958 restaurerades huvudbyggnaden, som då var i dåligt skick, för att fram till 1986 hyras ut till Bromma församling. Idag används byggnaderna som hotell och konferensanläggning.
Historiken baserad på Bergman, Anna, Åkeshov 1:1, Åkeshovs slott, Östra Flygeln, Byggnadshistoriks inventering, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelning, 2001:1 och Lundberg; Lena, Åkeshovs slott, Åkeshov 1:1, parkområdet, Historisk utredning, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen, 2005
Nyckelord: Bostäder, Mangårdsbyggnad, "Axelsson Natt och Dag,Åke:Byggherre"
Öppna på kartan Fler i kategorin