Motivering (skydd): Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Byggnaden ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område, utpekat i Stockholms översiktsplan.
Längs Fritidsvägen i den västra delen av Nockebyhov ligger ett enhetligt område med sex putsade souterrängvillor uppförda i början av 1950-talet. Husen är uppförda efter Småstugebyråns ritningar för Tjänstemannavilla typ 4.
Villorna har samhällshistoriska och stadsbyggnadshistoriska värden, såväl som betydande arkitektoniska. Byggnaderna har en tidstypisk arkitektur och en souterrängform som smälter in i den kuperade naturterrängen, vilket tillför området ett miljöskapande värde.
Villan på fastigheten Oldmästaren 16, uppförd 1950 efter Småstugebyråns typritning Tjänstemannavilla typ T4, är ett mycket välbevarat och representativt exempel på denna bebyggelse. Tillsammans med kringliggande byggnader ingår byggnaden i en enhetlig och välplanerad helhetsmiljö. Fastighetens kulturhistoriska värde förstärks genom bevarade ursprungliga detaljer såsom fönster, entréparti med skärmtak, fransk balkong mm.
Inventeringsår (2008)
Tjänstemannavilla uppförd efter Småstugebyråns typritning typ T4. Byggnaden har med undantag av taktäckningsmaterial bevarat en ursprunglig arkitektur.
SOCKEL- Betong, grå.
FASAD- Spritputs i beige kulör, vita slätputsade fönsteromfattningar och hörn. FÖNSTER- En- och tvåluftsfönster, ursprungliga träbågar i brun kulör.
ENTRÉ/DÖRRAR- Ursprunglig trädörr i brun kulör och glasad överdel. Vit, slätputsad omfattning, plåtklätt skärmtak samt betongtrapp.
ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Ursprungliga, brunmålade garageportar. Ursprunglig fransk balkong.
Fasadkulör (2008): Beige
Antal våningar (2008): 01, Souterrängvåning
Byggnadsdel (2008): Franskt fönster
Inventeringsår 2009
Historik
Småstugebyrån
Småstugebyggande i kommunal regi inleddes i Stockholm 1926. Den kommunala bostadspolitiken hade som syfte att ge arbetare och lägre tjänstemän möjlighet skaffa sig en egen bostad utan kontantinsats, men med eget arbete som insats. Staden upplät tomträttsmark och tillhandahöll lån upp till 90 % av fastighetsvärdet, i form av byggmaterial och arbetsledning under förutsättning att huset byggdes med egen arbetsinsats, vilken värderades till 10 %. 200 småstugor uppfördes 1927 i försöksområdena Olovslund i Västerort och Pungpinan i Söderort. 1928 inleddes utbyggnaden av Nockebyhov följt av Enskede, Norra Ängby, Svedmyra och Tallkrogen. Under 1930-talet byggdes småstugor i Svedmyra, Hökmossen, Eneby och Bällsta. I Långbro, Långsjö, Mälarhöjden, Liseberg, Gubbängen, Fagersjö, Herrängen och Sköndal byggdes småstugor under senare delen av 1940-talet. Mellan 1927 och 1957 uppfördes omkring 8100 småstugor i Stockholms ytterstad.
Typritningar utformades vid Fastighetskontorets Småstugebyrå under arkitekten Edvin Engströms ledning. De första hustyperna, som förekom i Olovslund och Pungpinan kallades Knivsta och Träkol och var i 1½-plan. Därefter numrerades husen med romerska siffror. Hustyperna utvecklades mot större hus med flera rum i bottenvåningen, WC på övervåningen och möjlighet att ha garage. Antalet typer hölls dock nere och efterhand försvann 1½-plans stugan till förmån för stugor i ett och två plan. Till många typritningar fanns ett antal varianter, exempelvis i placering av fönster och entréer och i förekomst av balkong och garage. Länge byggdes enbart friliggande hus men 1946 introducerades småstugan i form av radhus. Husens utformning följer tidens ideal och har en enkel och anspråkslös utformning.
Källor: Stockholm utanför tullarna- Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Söderström, Göran (red.), Stockholm 2003, Stockholms stads småstugor 1927-57, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm 1979, Stockholms stads småstugor 1947, Stockholm 1947
Nyckelord: Bostäder, Småhus, "Stockholms Stads Byggnadskontor:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin