Motivering (skydd): Grönt = Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Fastigheten/fastigheterna ingår i ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område, utpekat i Stockholms översiktsplan.
Villabebeyggelsen i Nockeby från åren efter 1930 har stora kulturhistoriska värden. Den utgör ett välbevarat exempel på Stockholms stads satsning på trädgårdsstäder under 1900-talets första årtionden. Staden såg boende av denna typ, i enbostadshus omgivna av grönska, som det bästa och mest människovänliga för de flesta människor oavsett social bakgrund. Genom att systematiskt skaffa sig stora markinnehav i ytterstadsområdena hade staden gjort det möjligt att skapa nya stadsdelar och bostadsområden långt utanför tullarna.
Nockeby liknar de andra trädgårdsstäderna på det sättet att det var staden som styrde planeringen och reglerade byggandet. Men på andra sätt avviker Nockeby från de tidigare trädgårdsstadsdelarna. Husen är stora och de uppfördes av privata intressenter för en ganska välbärgad krets av människor. Majoriteten av byggnadsritningarna är signerade av Edvin Engström som var chef för Egnahemsbyrån på Stockholms stads fastighetskontor. Denna omständighet tillsammans med den relativt korta utbyggnadsperioden har gett stadsdelen en enhetlig och sammanhållen gestaltning, samtidigt som varje byggnad är individuellt utformad inget hus är det andra likt på detaljnivå. Även de hus som ritades av andra arkitekter följer grundmönstret. Husens storlek tillsammans med en gedigen kvalitet har medfört att de generellt sett är ganska oförändrade idag.
Villorna har en traditionell utformning, men det finns även mer eller mindre starka drag av 1930-talets nyintroducerade funkisarkitektur. Husen är uppförda med användbarheten satt i första rummet; byggnadernas planlösningar avspeglar sig alltid i fasaderna. Ursprungliga byggnadsdetaljer finns oftast kvar, dessa utfördes med en stark känsla för kvalitet och omsorg som även avspeglar sig i husens trädgårdstomter.
Nockebys villor har stora samhällshistoriska och stadsbyggnadshistoriska värden, såväl som betydande arkitektoniska och arkitekturhistoriska värden.
Den imposanta villan i Tapiren 4 från 1932 är ett välbevarat och representativt exempel på Nockebys bebyggelse. Fastighetens kulturhistoriska värde förstärks genom bevarade ursprungliga detaljer såsom fönster, fönsterluckor, entréparti med gjuten trappa, smidesräcke, dörrar, garageport, altaner med smidesräcken, trädgårdsmurar, smidesstaket, smidesgrind mm. Byggnadens läge vid ett gatuhörn gör att huset får särskilda stadsbildsmässiga värden.
Inventeringsår (2008)
SOCKEL- grå puts.
ENTRÉER/DÖRRAR- i farstu mot nordost, gråputsad betongtrappa med steg och avsatser i gul klinker, smidesräcke, dörr i brunlackerad liggande panel, vitmålad tegelomfattning. Köksentré delar avsatsen; den är ej inventerad. Fönsterdörrar i vitt trä mot altaner; med vita träluckor.
FÖNSTER- vitt trä med vita träfoder. En-, två-, treluftsfönster; tvålufts mest vanligt. Enstaka blyspröjsade. De flesta fönster i övervåning har vita träluckor.
ALTAN- mot nordost över farstu, smidesräcke. I övervåning mot sydväst, underbyggd med blomsterrum, smidesräcke. I bottenvåning mot sydväst, smidesräcke, trappa till trädgård.
GARAGE- indraget, mot sydost, brunmålad parport i trä med liggande "ribbor" och likadant formade sidoställda dörrar.
FÖRÄNDRINGAR- klinkerbeläggning i trappa. Entrédörrens tegelomfattning.
Fasadkulör (2008): Vit
Antal våningar (2008): 02, Souterrängvåning, Vind och vindsvåning
Nyckelord: Bostäder, Småhus, "Engström,Edvin:Arkitekt"; "Stockholms Stads Byggnadskontor:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin