Motivering (skydd): Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Fastigheten/fastigheterna ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan.
Stadsplanen för Abrahamsberg föreskrev att bostadshusen skulle uppföras i gult tegel i tre våningar placerade i naturmark. Det gula teglet och de i terrängen väl inpassade husen bidrar till stadsdelens sammanhållna och karaktäristiska gestaltning.
I kvarteret Levnadsteckning finns 7 gula tegelhus som grupperar sig kring en stor öppen gård. Tillsammans bildar de en helhet med stort miljövärde. De välgestaltade byggnaderna har en tidstypisk utformning och är mycket välbevarade. Husen uppfördes under andra hälften av 1940-talet efter ritningar av arkitektkontoret Hawerman & Friberg. Byggherre var Stockholmshem och husen uppfördes som s.k. barnrikehus och innehöll bostäder om 2 r o k för mindre bemedlade familjer med minst tre barn. I ett av husen fanns ursprungligen en barnstuga vilket är typiskt för barnrikehuskvarteren som uppfördes vid den här tiden. Den sociala tanken bakom områdets tillkomst ger ett samhällshistoriskt värde. Barnrikehusen i kvartereter Levnadsteckning är ett av de bäst bevarade exemplen i Stockholm på ett enhetligt område med barnrikehus.
Hus nr 1 har ett särskilt kulturhistoriskt värde och är grönmarkerad på kulturhistoriskt klassificerngskarta.
Inventeringsår (2006)
Smalhus i tre våningar uppfört i mitten av 1940-talet.
SOCKEL- betong.
FASAD- Gult fasadtegel. Profilerad takfot.
ENTRÉ/DÖRRAR- Ursprungliga spröjsade pardörrar av ek. Granittrappa med smidesräcke. Entré mot gård med ursprunglig port av karosseripanel.
FÖNSTER- Utåtgående tvåluftsfönster. Runt tvåluftsfönster över entré. Ursprungliga vita träbågar. Murade fönsteromfattningar. Runda vindsfönster.
ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Pannskorsten med blinderingar. Ursprunglig gråmålad dörr av karosseripanel till pannrum.
Fasadkulör (2006): Gul
Antal våningar (2006): 03, Souterrängvåning
Inventeringsår 1999
Barnrikehus byggdes med statliga lån för "mindre bemedlade barnrika familjer". Lånereglerna var ett resultat av ett delbetänkande från den bostadssociala utredningen som kom 1935. Lånen gavs till kommunerna mot att de i egen regi eller genom bostadsbolag uppförde bostadshus för barnrika familjer. Bostadsbolagen fick även bidrag för att kunna reducera hyrorna. Ett av villkoren för lånen var att lägenheterna skulle ha en minimistandard om två rum och kök samt varm- och kallvatten. Barnen skulle ha tillgång till lekplatser och i de större kvarteren skulle daghem finnas. 1947 ändrades de statliga låne- och bidragsreglerna och byggande av särskilda barnrikehus upphörde. Mellan åren 1936 och 1948 färdigställs 12 100 lägenheter i barnrikehus i hela landet.
I Stockholm uppförde de allmännyttiga bostadsbolagen AB Familjebostäder och AB Stockholmshem barnrikehus mellan åren 1935 och 1947. De första barnrikehusen stod färdiga i oktober 1936 i Kristineberg, i. kvarteret Humlan 5 i Hammarbyhöjden och i kvarteret Körsbärskärnan på Östermalm. Byggandet av barnrikehus var intensivt åren före andra världskriget och 1939 hade AB Familjebostäder byggt 324 bostäder och AB Stockholmshem 1641. Stockholmshems byggnadsverksamhet var fram till 1943 helt inriktad på renodlade barnrikehus.
Bostäder för barnrikafamiljer mfl, AB Stockholmshem, Stockholm 1939
Haste Hans, Barnrikehus- ett kapitel i svensk bostadspolitik, Familjebostäder, Stockholm 1986 Stockholmshem 1937-1987, Stockholm 1987
Nyckelord: Bostäder, Flerbostadshus, "Loquist,Tor:Byggmästare"; "AB Stockholmshem:Byggherre"; "Hawerman,Ernst:Arkitekt"; "Friberg,Nils G:son:Arkitekt"; "Stockholms Stads Byggnadskontor:Byggherre"
Öppna på kartan Fler i kategorin