Inom ungefärligt angivet område, ca 500x35-100 m (NV-SÖ) skall den småstadsbildning finnas som uppstod under 1620-talet kring de kommunikationsleder (farled, landsväg) som möts på platsen. Kulturlager 0,25-0,75 m tjocka, med sot, kol, tegel, yngre rödgods, fönster- och buteljglas, järnspik, lerklining och kritpipsfragment har påträffats i områdets sydligaste del. En kritpipa daterades till 1620-40. I området har också yngre rödgods, porslin, flintgods, glas, fragment av kritpipor, järnföremål i form av spikar, knivar och en kraftigt sliten hästsko samt ett mynt från 1645 påträffats. I norra delen har läget för den gamla strandlinjen kunnat fastställas.
Orientering: NV-SO
Terräng: Svagt SV-sluttande moränavsatser mellan bergshöjd och sund. Tomtmark, vägar, f.d. järnvägsbank, småbåtshamn.
Tradition: Platsen gick under namnet Stäketfläcken och äldsta belägg för namnet är 1623. Gustav II Adolf utfärdade rättigheter 1629-01-17 och tanken var att hantverkare av olika slag skulle bo och verka här. Enligt skriftliga källor bodde bland annat skräddare, skomakare, glasmästare och linvävare vid Stäketfläcken. Platsen verkar ha övergått till jordbruksmark under 1700-talet.
Öppna på kartan Fler i kategorin