Motivering (skydd): Fattigstugan i Knista har ett stort social- och samhällshistoriskt värde knutet till dess betydelse som inrättning för fattigvård under en period av 150 år.
Byggnaden påminner om gångna tiders sociala förhållanden och hur fattigvården organiserades på landsbygden. De avtryck föreningslivet lämnat på byggnaden tillför ytterligare en aspekt av det social- och samhällshistoriska värdet.
Byggnaden har även ett miljöskapande värde av betydelse för landskapsbilden. Knista fattigstuga utgör en del av det gamla sockencentrumet och är därför av betydelse för helhetsmiljön i närområdet.
Genom dess ålder och byggnadsteknik har fattigstugan även ett byggnadshistoriskt värde. Byggnadens exteriör är relativt oförändrad och har bibehållit en ålderdomlig karaktär.
Sammantaget bedöms byggnaden ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde och uppfyller därmed det grundläggande kriteriet för en byggnadsminnesförklaring.
Skyddsbestämmelserna är formulerade utifrån de kulturhistoriska värden som beskrivits ovan, för att dessa värden inte ska minska.
Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Örebro län, 2021-12-06, dnr 432-7950-2020
Inventeringsår 2021
Knista fattigstuga uppfördes 1756 och ersatte då en äldre fattigstuga i socknen, som möjligen låg på samma plats. Den nya fattigstugan var planerad att uppföras i timmer men innan arbetena påbörjats förordade dåvarande landshövding att byggnaden skulle uppföras i sten, vilket var ovanligt vid tiden. Fattigstugan uppfördes därför i tegel.
Fattigstugan hade invändigt två rum, förstuga och källare. I det större rummet kunde ett tiotal personer inkvarteras. I det mindre rummet, kammaren, bodde förestånderskan. När hjälpbehovet var stort kunde 3–4 personer bo i kammaren tillsammans med förestånderskan.
Fattigstugan stängdes 1909, då verksamheten togs över av att ålderdomshem i Östa. Efter stängningen fanns planer på att sälja stugan på offentlig auktion, vilket aldrig skedde. En tid användes stugan istället som förråd för prästgårdsarrendatorn.
1925 fick JUF tillgång till stugan med villkor om att byggnaden skulle sättas i skick och underhållas. Föreningen byggde bland annat om interiören, som under föreningens tid fick sitt nuvarande utseende.
I mitten på 1960-talet tog Västernärkes hembygdsförening över ansvaret för stugan. I samband med det genomfördes vissa renoveringsåtgärder, bland annat lagades taket och den ursprungliga ingången återställdes.
Hembygdsföreningen nyttjar fortsättningsvis stugan och håller sporadiskt visningar. Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Örebro län, 2021-12-06, dnr 432-7950-2020
Nyckelord: Hälso-, sjuk- och socialvård, Fattighus
Öppna på kartan Fler i kategorin