Motivering (skydd): Av de utpekade värderingskriterierna är det byggnadshistoriska värdet kanske störst, genom byggnadens (huvudbyggnaden -kyrkoherdebostaden) ålder och stora andel bevarade ursprungsdetaljer. Då flera av dessa visar konstruktionslösningar från nybyggnadstiden tillkommer även ett stort byggnadsteknikhistoriskt värde. De förstärker också ovanstående värden då de ger byggnaden en hög grad av autenticitet.
Huvudbyggnaden, flygeln och stallet/magasinet äger var och en för sig ett miljöskapande värde då de tillsammans utgör en välbevarad prästgårdsmiljö. Denna miljö, belägen invid kyrkan har vidare ett betydande samhällshistoriskt värde i och med kyrkans roll som bygdens andliga och administrativa centrum där exempelvis prästgårdens pastorsexpedition fram tills relativt nyligen spelat en viktig roll med sitt ansvar för folkbokföringen. Prästgården i Hova har fortfarande kvar sin ursprungsfunktion som kyrkoherdeboställe, detta tillför ett traditionsvärde och är något som i dessa dagar blir alltmer unikt.
Genom sin representativitet för hur många prästgårdar tidigare sett ut, och med den sällsynthet en så välbevarad miljö som Hova prästgård utgör, förstärks samtliga ovanstående motiv ytterligare.
Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Se nedanstående yttrande från Västergötlands museum (dåvarande Skaraborgs länsmuseum) för en utförligare beskrivning av byggnadshistoriska/ byggnadsteknikhistoriska värden:
"Det kulturhistoriska värdet hos Hovas kyrkoherdeboställe kännetecknas främst av följande faktorer, som alla berör själva byggnaden (händelser i huset, dess inbyggare, ev. prominenta besökare mm lämnas i detta sammanhang därhän) Huset är ett av de äldsta bostadshusen i Hova. Platsen har under lång tid varit kyrkoherdeboställe, alltjämt med tydlig geografisk anknytning till sockenkyrkan.
Undantaget frontespisen och den öppna verandan är byggnaden osedvanligt ringa förändrad sedan byggnadstiden. Att huset bevarar övervägande delen av sin ursprungliga ytterpanel, vilket synes vara fallet, är synnerligen ovanligt och ur kulturhistorisk synvinkel mycket värdefullt. Samma kan sägas om det jämförelsevis rika beståndet av ursprungliga dörrar och bröstpaneler, vilka tillsammans svarar för det delvis bestående intrycket av 1700-tal i interiörerna. Förekomsten av autentiska byggnads-detaljer från husets nybyggnadstid har avgörande betydelse för det kulturhistoriska värdet, särskilt som merparten av de jämngamla prästgårdarna (i fd Skaraborgs län) i allmänhet har utsatts för genomgripande förändringar som medfört att likvärdiga byggnadsdelar försvunnit.Vid besiktning av källarna kunde konstateras att byggnadens grundläggning, liksom bottenbjälklagets konstruktion och uppläggning med näver som kapillärbrytande skikt till synes överallt var ursprunglig från byggnadstiden, helt intakt och i mycket gott skick.
Kyrkoherdebostaden är sammanfattningsvis ett utmärkt och jämförelsevis välbevarat exempel på en byggnadstyp som kännetecknade det sena 1700-talets boställen och mindre herrgårdar.Den inventering av Skaraborgs läns prästgårdar som genomfördes 1986 gav vid handen att mycket få, om ens någon, av de besökta prästgårdarna av jämförbar ålder kunde uppvisa en liknande bevarandegrad av äldre byggnadsdetaljer som Hova kyrkoherdeboställe. Prästgården åsattes också högsta klass vid en bedömning av det kulturhistoriska värdet, såväl med avseende på prästgårdsmiljön i förhållande till kyrkan, som med avseende på byggnaden såsom exempel på sin tids byggnadskonst."
Citat ur: "Ang. renovering av prästgården i Hova sn, Gullspångs kn, Västergötland." av Thomas Carlquist, Skaraborgs länsmuseum 1998-04-07.
Inventeringsår (2006)
Rödfärgad timmerbyggnad i en och en halv våning klädd med äldre lockpanel. Huset är av framkammartyp, d.v.s. en förlängd parstuga, i detta fall mot väster. Huset står på en stengrund putsad med cement. Bottenvåningen har vitmålade tvåluftsfönster med fyra rutor, övervåningen har på långsidorna liggande enluftsfönster med två rutor. Ytterdörren är en nytillverkad brunlaserad pardörr klädd med brädor i fiskbensmönster. Dörr och fönsterfoder är vitmålade. Det flacka taket är täckt med enkupigt tegel och har två skorstenar murade vid den senaste renoveringen.
Renoveringen och ombyggnaden 1974-75 lämnade mycket litet av äldre inredning kvar. Planlösningen förändrades starkt och nytillverkade dörrar och andra snickerier liksom ny öppen spis ger ett modernt intryck. Flera spegeldörrar på nedervåningen finns dock bevarade, troligen från 1700-talet.Den urpsrungliga planlösningen är av framkammartyp, d.v.s. en förlängd parstuga, idetta fall mot väster. Öster om entréns förstuga finns två kammare, i den södra lär Karl XII ha legat lik under återtåget från Norge. Byggnadens mittersta del har antagligen tidigare varit kök och består nu av ett stort rum med en ny öppen spis.Vinden har vid renoveringen inretts till en stor samlingslokal med fri takhöjd ända upp i nocken.
Fasadkulör (2006): Röd - slamfärg
Antal våningar (2006): 01, Halvvåning
Inventeringsår 2014
Den norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791 då den nya invigdes. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet, andra källor anger slutet av 1600-talet som nybyggnadstid. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik.
När den nya prästgården byggts blev den gamla en överloppsbyggnad som fortsatte att ägas av den tjänstgörande prästen. 1965 köptes huset tillbaka av pastoratet som genomförde en omfattande renovering och ombyggnad 1974-75. Denna lämnade mycket litet av äldre inredning kvar. Planlösningen förändrades starkt och nytillverkade dörrar och andra snickerier liksom ny öppen spis ger trots "framtagning" av äldre tak/golvbräder ett helt modernt intryck. Vid tillfället ersattes också den gamla grunden av en ny.
Källor:
Eva Johansson "Prästgården i Hova, från medeltid till nutid" C-uppsats i kristendomens historia, institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet (2002?).
Thomas Carlquist "Prästgårdsinventering i Skaraborgs län" Länsmuseet Skaraborg 1986.
Flygelbyggnaden av timmer med faluröd panel under tegeltak, utgör den tidigare kyrkoherdebostaden, enligt uppgift uppförd under 1600-talet, dock senare flera gånger ombyggd, senast vid en omfattande renovering utförd 1974-75.
KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2004-06-14, Dnr 432-31336-2002
Länsstyrelsen i Mariestads arkiv..
Länsstyrelsen Västra Götaland "Beslut om byggnadsminne 2004"
.
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus
Öppna på kartan Fler i kategorin