Bebyggelselämning, bestående av 1 husgrund 5x6 m st och intill0.5 m h. Ö om husgrunden finns rester av ytterligare en husgrund. - - Se Skannat dokument, Inventerinsboksuppslag under Huvuduppgiftsfliken för uppgifter som har registrerats vid Fornminnesregistret före FMIS införande. - - Vid särskild utredning inför ny dragning av riksväg 49, noterades flera lämningar efter bebyggelsen Skoporten; en tydlig husgrund av sten efter en ekonomibyggnad samt rester av en nedrasad ekonomibyggnad i trä, en förmodad husgrund till en ekonomibyggnad på en avsats, tre källarruiner och några terrasser. Husgrunden bestod av en syllstensrad, ca 5 (ÖNÖ-VSV) m lång. Det ingår minst fyra stenar, ca 0,65-0,7 m stora och minst 0,2 m höga, som ligger med ett inbördes avstånd av ca 0,9-1,2 m. Ytterligare eventuellas syllstenar finns i närområdet och platsen sammanfaller med en markering för ett bostadshus på 1955 års Ekonomiska karta och bör alltså vara synonymt med den 1700-/1800-tals bebyggelse som dokumenterades år 1965. Strax Ö om brukningsvägen ligger en husgrund efter en ekonomibyggnad, närmast kvadratisk, ca 5¿5 (ÖSÖ-VNV) m stor, indelad i 4 rum åtskilda av tegelmurar. Grunden utgörs av en stenram, minst 0,55 m bred och upp till 0,55 m hög. Ingående stenar är bearbetade/huggna samt upp till minst 1,55 m stora. På N och S sidan finns det utanför ramen stenar med järn för syllstockar. På stenramen står det ställvis kvar tegelmurar (väggar), ca 0,25-0,3 m breda och upp till 0,5 m höga. Husgrunden sammanfaller med en markering för en ekonomibyggnad på 1955 års Ekonomiska karta. På en avsats i den SV delen av den stora bergshöjden finns resterna av ett uthus. Det är ca 3,5¿3 (ÖSÖ-VNV) m stort och består av syllstocksrester, nedrasade träväggar och tak samt tegelpannor, i botten syns upp till 0,6 m stora och 0,3 m höga syllstenar. Platsen sammanfaller i det närmaste med en markering för en ekonomibyggnad på 1955 års Ekonomiska karta. På en avsats omedelbart S om den stora bergshöjden ligger en källarruin ingrävd i sluttningen, utvändigt ca 7¿4 (ÖNÖ-VSV) m stor och minst 1,3 m djup. Källaren finns markerad på 1955 års Ekonomiska karta. På samma avsats ligger ytterligare en källarruin ingrävd i sluttning, ca 5¿5 (N-S) m stor och ca 1 m djup. Öppning mot söder, i övrigt jordvallar, cirka 0,7-2 meter breda och upp till 1 meter höga. Vallarna är jämna och välvda samt syns tydligast i öster och väster. Konstruktionen är övermossad samt beväxt med sly och träd. V om brukningsvägen ligger ännu en källarruin, ca 5¿4 (ÖSÖ-VNV) m stor och 0,8 meter djup. I övrigt jordvallar, ca 1,2-2 m breda och upp till 0,9 m höga. På en upp till 1 m hög avsats i ÖNÖ-sluttning finns en något diffus husgrund, cirka 6¿4 (N-S) meter stor och 0,3 meter hög. Eventuellt finns en fortsättning mot S. Platsen kan närmast beskrivas som en stensatt yta. Stenarna ligger med en jämn sida uppåt och i väster med en jämn kant. Det kan också delvis beskrivas som en åtminstone ställvis flerskiktad stenpackning. Ingående stenar/stenblock upp till 1,2 m stora, vanligen upp till 0,7 m. I den N delen finns inslag av kalkbruk. Delar av konstruktionen vilar på vad som förefaller vara en berghäll. På den västra sidan finns en mindre utbyggnad i form av en kvadratisk stenläggning, minst 1¿1 m stor, av upp till minst 0,55 m stora stenar. Utbyggnaden kan fortsätta västerut mot berg i dagen. I övrigt finns ett upp till 0,5 m tjockt kulturlager med stort inslag av fragmentariskt tegel, en terrass, ca 7¿1-4 (närmast Ö-V) m stor och upp till 0,8 m hög, med en i N flerskiktad kallmurad kant av upp till minst 0,9 m stora stenar. Nedan samt N och Ö om den stora bergshöjden finns en terrasskant, ca 2,7 (Ö-V) m lång och 0,2 m hög. Kanten består av upp till 0,9 mmeter stora stenar, vanligen 0,25-0,35 m, lagda i ett skikt. Ytterligare en stenrad ligger längre N-ut. Den är minst 1,3 (ÖNÖ-VSV) m lång och uppbyggd av cirka 0,2-0,7 m stora stenar med plan översida. Inom kontrollerad del av Skoporten visade arkeologisk utredning etapp 2 att det finns upp till minst 0,5 m kraftiga kulturlager eller kulturpåverkade skikt. I de flesta fall innehåller de rikligt med avfall, främst av hushållskaraktär, som huvudsakligen dateras till 1800-talet och delvis in på 1900-talet, men också enstaka indikation på 1700-talets andra hälft. Brända och obrända ben noterades också. Dnr 3212505-2006.
Terräng: Avsats i NÖ-sluttning av bergsrygg. Hagmark.
Öppna på kartan Fler i kategorin