Motivering (skydd): Byggnadshistoriskt värde Källarboden har ett högt byggnadshistoriskt värde genom dess höga ålder (1559) och dess ålderdomliga timringsteknik samt det faktum att det är en av länets absolut äldsta bevarade profana träbyggnader.
Dessutom berättar den timrade ladugården som uppförts i tre etapper under 1700-talet en intressant historia både genom sin höga ålder och dess successiva tillbyggnad som bl a visar äldre timringsteknik och hur den brukats genom åren.
Byggnadsteknikhistoriskt värde Källarboden och ladugårdens ålderdomliga timringsteknik har även ett byggnadsteknikhistoriskt värde. Källarboden är timrad i 8 stockvarv med sexsidiga knutskallar, trapetsformade syllar samt ornerat hammarband i sågtandsnitt. Även källarboden är knuttimrad med svagt trapetsformade syllstockar och knutkedjorna smalnar av något uppåt i den västra delen
Samhällshistoriskt värde Salvedal berättar en samhällshistoria om gästgiveriverksamhet i regionen och riket under 1700- och 1800-talet, genom gårdsmiljön och dess byggnader intill den äldre vägen.
Socialhistoriskt värde Salvedals gamla skjutshåll berättar både genom de kvarvarande ekonomibyggnaderna och dess exteriör och interiör på ett pedagogiskt sätt hur den resandes livsmiljö kunde se ut, men främst hur livet såg ut för de som levde på gården och drev jordbruk och gästgiveriverksamhet.
Ekonomibyggnaderna och gårdsmiljön berättar även om livet på gården under 1500-talet och från början av 1700-talet då det drevs jordbruk och en humleodling med 200 stänger. Från humleodlingen kan vi idag se vildsådda humleplantor. Jordbruket innebar ett tvåsäde med ett Södra och Norra gärde samt en stenig avsvedjad mark öster om gården. Intill sjön Såken (Sorken) låg Stor- och Lilläng.
Kontinuitets värde Källarboden med dess höga ålder och de övriga ekonomibyggnaderna berättar om Salvedals långa kontinuitet som gårdsläge. Gården är medeltida och nämns redan 1320 i skriftliga källmaterial.
Miljöskapande värde Logen har ett kulturhistoriskt värde som enskild byggnad, men framför allt är den mycket viktig för gårdsmiljön i sin helhet. Även samlingslokalen kompletterar gårdsbilden både genom dess rödfärgade och timrade utförande samt att en äldre karta visar att bebyggelse har varit placerad här tidigare.
Sammanfattande värde
Källarboden har genom sin höga ålder och ålderdomliga timringsteknik ett mycket högt kulturhistoriskt värde och saknar motsvarigheter i länet. Det är en av de äldsta bevarade profana träbyggnaderna i länet.
Även ladugården är sällsynt och den har ingen känd motsvarighet i länet där det totalt sett finns få timmerbyggnader som är äldre än mitten av 1700-talet och endast ett litet fåtal som är äldre än sekelskiftet 1700.
Salvedal berättar en intressant samhälls- och socialhistoria om gästgiveriverksamheten och jordbruket och dess livsmiljö i regionen under 1500-, 1700- och 1800-talet, genom gårdsmiljön och dess byggnader, humleplantor samt den äldre vägen i södra delen av tomten.
Salvedal utgör ett medeltida gårdsläge och byggnadernas höga ålder visar på denna långa kontinuitet.
Logen samt den ditflyttade samlingslokalen har genom sin karaktär och placering ett stort miljöskapande värde genom att de kompletterar gårdsbilden.
Salvedals gamla skjutshåll är genom sitt kulturhistoriska värde att betrakta som synnerligen märkligt.
Inventeringsår 2009
Den ålderdomliga källarboden är en av Östergötlands äldsta profana byggnader. En dendrokronologisk undersökning av tre stockar visar att dessa träd avverkats under vintern 1558-59 och det innebär därmed att byggnaden bör ha uppförts 1559.
Boden är timrad åtta stockvarv högt med sexsidiga knutskallar och trapetsformade syllstockar. På den främre långsidan finns ett yttre hammarband ornerat med sågtandsnitt. Torvtaket lades 2001 på ett underlag av björknäver. Torven togs på ängen nedanför boden och ett statsbidrag utgick för takarbetet.
Dörren är utbytt mot en ny men den gamla dörren finns förvarad inne i boden. Det kan vara originaldörren och den har stående tjärade furubrädor och dymlade breda tränaror med gångjärnshål för trätappar. Dörren har två lås, ett stocklås och ett smitt lås. Källaren under boden nås genom en ingång via en utbyggd källarhals med torvtak vid västra gaveln. Källaren är kallmurad med jordgolv och har samma yta som boden. I de inre nordvästra och sydöstra hörnen är timret märkt med enkla stämjärnshugg vilket visar att boden någon gång varit nedplockad. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att byggnaden flyttats till platsen utan den kan ha tagits ned för att anlägga eller förnya källaren under boden.
KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23
Nyckelord: Bostäder, Källarstuga
Öppna på kartan Fler i kategorin