Motivering (skydd): MOTIVERING TILL BYGGNADSMINNESFÖRKLARING
Kulturhistoriska värden
Arkitekturhistoriskt värde: Villa Albacken är mycket intressant som ett pedagogiskt exempel på hur idéer om arkitektur kan spridas över lands- och klassgränser då Albackens förmodade förlaga är Sollidens slott på Öland uppfört 1903-1906. Sollidens byggherre dåvarande kronprinsessan Viktoria var inspirerad av Axel Munthes Villa San Michele på Capri när Torben Grut fick uppdraget att rita slottet. På motsvarande sätt önskade Albackens byggherre Karl Lundberg eller modern Johanna Lundberg något som liknade Sollidens slott när Villa Albacken skulle byggas. Albacken är också ett bra exempel på hur en berömd förlaga kan omarbetas efter en beställares behov och till platsens förutsättningar. Arkitektoniskt värde: Villa Albacken är också en arkitektoniskt mycket intagande anläggning. Werner Northun har här åstadkommit arkitektur av hög kvalitet då han med en förhållandevis liten byggnad och med hjälp av ett system av terrasser och fritrappor skapat en anläggning som tydligt uttrycker sin status i miljön på sluttningarna ner mot Valdemarsviken.
Samhällshistoriskt värde: I egenskap av direktörsvilla har Albacken en stark anknytning till Valdemarsvik som industrisamhälle, tillsammans med läderfabrikens industribyggnader och samhällets många bevarade arbetarbostäder äger villan ett betydande samhällshistoriskt värde då de vittnar om samhällets industriella arv på ett pedagogiskt sätt.
Socialhistoriskt värde: Exteriörens arkitektur visar hur industrialismens nya överklass manifesterade sin samhällsställning genom spektakulära byggnadsföretag, i detta fall genom att imitera ett kungligt slott. Interiörens bevarade planlösning och inredningsdetaljer visar tydligt hur hushållet var uppbyggt kring en stab av tjänstefolk. Båda dessa företeelser ger huset ett betydande socialhistoriskt värde.
Förstärkande motiv:
Sällsynthet: Husets italienska villastil är sällsynt i ett regionalt perspektiv men vid denna tid även nationellt sett. Att ett så pass originellt hus har uppförts i Valdemarsvik av provinsarkitekten Werner Northun gör huset särskilt intressant.
Autenticitet: Generellt har endast villans ytskikt förnyats sedan den byggdes. Övriga ändringar är i stor utsträckning årsringar med egna kulturhistoriska värden, till exempel ett tidigt kylskåp och köket från 1960.
Pedagogiskt värde/Tydlighet: Villans status som direktörsbostad och sambandet med industrin är särskilt tydlig tack vare husets spektakulära exteriör och placeringen väl synligt från både samhället med industribyggnaderna, Valdemarsviken och Grytsvägen. Den bevarade serveringsgången och mathissen är exempel på detaljer som förstärker det socialhistoriska värdet.
Villa Albacken kan av ovanstående skäl betraktas som synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde, och uppfyller villkoret för en byggnadsminnesförklaring.
Inventeringsår 2009
Villa Albacken är byggt som ett souterränghus på en kraftigt sluttande tomt. Huvudvåningen med matsal och andra representativa rum ligger ovanpå en souterrängvåning som ursprungligen inrymde sovrum för tjänstefolk, kök, pannrum och andra ekonomiutrymmen. Övervåningen/vindsvåningen inrymmer sovrum. Villan kännetecknas främst av vitputsade fasader, flacka valmade takfall med kraftigt utskjutande takfot, samt en artikulering av byggnadskroppen genom att olika delar markeras med varierande takhöjder eller fasader som är ömsom framskjutna, ömsom indragna från fasadens huvudliv. En enkel gördelgesims markerar en attikavåning i villans mittparti. Dessa arkitektoniska element har huset gemensamt med den förmodade förlagan Sollidens slott.
Fasaderna får liv främst genom de många vitmålade fönstrens varierande form och storlek. De mest representativa rummen vänder sig mot vattnet och har stora fönster med rundad överdel medan övriga fönster är rektangulära. Fönstren är omväxlande tätspröjsade med enbart små rutor eller typiska jugendfönster med stora rutor nedtill och små rutor i en övre fönsterbåge. De tre stora salsfönstren med rund överdel samt arkadformade blinderingar på fasaderna till en vidbyggnad mot söder förefaller vara en förenkling av flera arkadmotiv som finns på Solliden. Detsamma gäller huvudvåningens parställda fönster med rundad överdel som på Solliden motsvaras av parställda romanska rundbågsfönster åtskiljda av kolonnetter.
På den sida som vetter mot vattnet finns ett system av altaner och terrasser med fritrappor och stödmurar som skapar en övergång mellan byggnaden och omgivande mark. Den största altanen utgör samtidigt taket på vidbyggnaden mot söder (inrymmer redskapsbod). Villa Albacken är en axiell anläggning orienterad mot vattnet, trappor och grusgångar ledde ursprungligen ända ned till bryggan vid stranden nedanför villan. Idag avgränsas tomten från Valdemarsviken av Grytsvägen. Villans entré vetter mot nordost och Borgsvägen, här finns en grusad gårdsplan, ett litet bilgarage från omkring 1960-1970 och en lekstuga. På norra sidan av Borgsvägen ligger en rad villor från omkring 1970-talet. Sydost om Albacken ligger gården Borg med vitputsad mangårdsbyggnad samt ett rödfärgat timmerhus som är en före detta kuskbostad.
Interiör
Huvudvåningens rumsfil som vetter mot vattnet består i turordning från NV-SO av en mindre före detta frukostmatsal, en stor matsal med dörr till balkongen samt ett sällskapsrum med burspråk mot SO. Innanför entrén finns en hall med öppen spis och trappa till övervåningen, ytterligare ett sällskapsrum ligger SO om hallen. I husets nordvästra del ligger det nuvarande köket inrett omkring 1960, utrymmet var tidigare avdelat i två sovrum eller barnkammare. Mellan hallen och köket löper en serveringsgång med bevarade detaljer som ringledningstavla, ett värmeskåp och ett äldre Electrolux kylskåp samt en mathiss ner till det gamla köket i souterrängvåningen. Här ligger också trappan till souterrängvåningen. Övervåningen består av en hall och ett sovrum (idag bibliotek) samt badrum i husets förhöjda mittparti, och två sovrum i den inredda vinden i husets sydöstra del. Därutöver finns flera garderober i vindsutrymmena och ett linneförråd. Souterrängvåningen har en genomgående korridor i husets längdaxel. Rumsfilen mot vattnet består av ett gästrum mot söder, i mitten ett rum som tidigare varit uppdelade i två små pigkammare, skafferi samt en garderob för bilkläder.mellanväggarnas tidigare läge syns i brädgolvet. Mot norr ligger det gamla köket med bevarad järnspis och mathiss. Den motsatta rumsfilen består av pannrum längst i söder, två utrymmen för matkällare/skafferi i mitten och tvättstuga mot norr, den sistnämnda har nyligen byggts om till ett stort badrum med bastu.
Ursprunglig fast inredning som till exempel parkettgolv, dörrar och fönster med foder och övriga snickerier är bevarad i stort sett överallt. På entréplanet och övervåningen har golven parkett lagd med fiskbensmönster. Taket i hallen och övervåningens hall har synliga träbjälkar, i övrigt är taken putsade och vitmålade. Väggarna är tapetserade eller målade i ljusa kulörer. Samtliga snickerier är vitmålade. Samtliga toaletter och badrum utom det nya stora badrummet har golvplattor av kolmårdsmarmor, ursprungliga eller från en renovering 1939. Badkar och sanitetsporslin är från 1960- eller 1970-talet.
KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23, Dnr 432-8037-00
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus
Öppna på kartan Fler i kategorin