Motivering (skydd): Tuna kungsgård representerar en viktig del av det statliga kulturarvet genom sin historia som kungsgård. Kungsgårdarna har haft en central roll i den svenska historien och Tuna utgör därmed ett exempel på kronans jordinnehav under historien. Idag återstår endast ett mindre antal kungsgårdar i statlig ägo.
Tuna kungsgård har sedan medeltiden, med växlingar av ägarskap mellan kungen själv och honom närstående, varit en del av centralmaktens gårdsinnehav. Såväl fastighet som landskapsstruktur med inägor och beteshagar uppvisar, trots en alltmer utvecklad jordbruksdrift, en hög grad av kontinuitet. Gårdscentrums på medeltiden noggrant valda läge är även idag fullt avläsbart och begripligt i ett förhållandevis ruralt landskap. Gården anlades för nästan ettusen år sedan och har anpassats till förutsättningarna avseende geologi, topografi och klimat, och består idag av en sammanhängande brukbar yta, med ett omgivande skogsland som ger vindskydd och utökat bete i anslutning till öppna betesmarker i både våtmarker och på torrare mark. Närheten till vatten gav dessutom möjlighet till fiske och även till kommunikation.
Den välbevarade brukningsenheten intill en stor sjö med sammanhängande bruksytor, omgivande skog och fågelmarker med höga naturvärden utgör också ett attraktivt rekreationslandskap för det närbelägna Linköping.
Utvecklingen av jordbruket är inom en lätt överskådlig yta pedagogiskt avläsbar på Tuna. Åkern väster om gårdscentrum uppodlades tidigt. Betesmarken väster om gårdscentrum har också mycket lång kontinuitet med ett tydligt naturvärde, liksom strandkantens karaktär av naturlig gräsmark, som användes för bete eller som äng.
Skogsmarken och torpen har ett funktionellt samband, torpen var en förutsättning för kungsgårdens drift och ekonomi.
För utförligare motivering se beslutsdokumentet "Ändring av skyddsbestämmelser" daterat 2016-09-19.
Byggnaden är troligen i sin helhet grundlagd direkt med underliggande berg. Grundmuren är utförd i natursten och tegel. Fasaden är utförd i vit fasadputs och karaktäriseras idag av den ombyggnad som gjordes 1925 då småspröjsade fönster sattes in. Två portar vetter mot gårdsplanen i söder, öppningarna liksom dörrarna har ett välvt överstycke. Yttertaket är belagt med enkupigt lertegel av modernt snitt, taket lades om 1967.
Byggnadens planlösning är i allt väsentligt bevarad sedan uppförandet 1650. Från denna tid finns bland annat vissa fönsterlägen med sittbänkar av renässanstyp. Bemålade tak finns även i vissa rum. Hela byggnaden renoverades 1925 och den interiör som då skapades är i allt väsentligt fortfarande kvar, såsom väggarnas ytskikt, linoleumgolv, kakelugnar med jugendmotiv och ett komplett kök med snickeriinredning och spiskomplex. Till detta kan läggas installationer för vatten och el som finns kvar.
Fasadkulör: Vit
Inventeringsår 2016
Lilla stenhuset, troligen byggt som bostadshus, även kallad Kavaljersflygeln.
KÄLLA: Östergötlands länsmuseum
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus
Öppna på kartan Fler i kategorin