Motivering (skydd): VÄRDEBEDÖMNING
Lundby komministergård har ett stort kulturhistoriskt värde där man kan följa gården i skriftliga källor sedan 1600-talet. Lundby komministergård är den enda bevarade av de fem gårdarna i Lundby by. Byggnaderna ger identitet åt området vilket också utgör ett pedagogiskt värde och bidrar förståelse för det historiska landskapet. Kapellet har trots ombyggnader, utvändigt bevarat sin karaktär från tiden när det var arrendatorbostad och magasin. Kapellet har invändigt bevarat mycket av den enkla ursprungliga karaktären i kyrkorummet med synliga timmerväggar och golvplank. Även sakristian har kvar mycket av sin karaktär från tiden som drängstuga med brädtak, lerklinade väggar, golvplank och kakelugn. Lundby kapell är ett exempel på återbruk och där kyrkan är initiativtagare till att bevara och ta tillvara en kulturmiljö. Församlingens sökande efter det enkla och vardagliga manifesteras genom att magasins och bostadsflygeln omvandlas till kapell. Enkla och vardagliga föremål från Mölby kyrka och begravningskapellsom har kasserats har fått en plats i Lundby kapell. Bruksföremålen som finns i både kyrkorummet och i verksamhetslokalerna med anknytning till gården och jordbruket bidrar till att stärka den historiska förankringen. Lundby komministergård utgör ett historiskt dokument som bidrar till förståelse för det bebyggda kulturarvet och det historiska landskapet.
MÅL OCH REKOMMENDATIONER
• Byggnadens utvändiga karaktär av bostadsflygel bör bevaras.
• Klockstapeln bör bevaras.
• Kyrkorummets magasinskaraktär bör bevaras.
• Återanvändning har varit ett ledord när församlingen byggde upp kapellet. Föremål som har anknytning till den processen bör bevaras.
• En vård och underhållsplan bör tas fram som ett hjälpmedel i att kontinuerligt underhålla byggnaden och att värna om dess karaktär.
Inventeringsår (2006)
Inventeringsår (2012)
Grunden består av granit som är fogad med kalkbruk och i den östra delen är grunden gjuten. Byggnaden har synligt liggande timmer med svarta knutbrädor och lisenbrädor samt svarta dörr- och fönsteromfattningar. Sadeltaket är brant och täckt med rött enkupigt lertegel. Vindskivor är ar trä och svartmålade. I den östra nocken sitter ett svartmålat kors. Fönstren har två lufter med spröjsade rutor de är kopplade, målade i en gråvitkulör. På västra gaveln är fönstret spröjsat med sex rutor. Under takfoten över entréerna samt på södra sidan finns små rektangulära spröjsade äldre fönsterbågar. På västra gaveln finns ett lunettfönster till en kallgarderob. De båda pardörrarna på norra sidan är klädda med panel och har en rombisk fyllning mitt på dörrbladet. I varje dörrblad sitter en kvadratisk glasad ruta. Över entréerna sitter svartmålade profilerade dörröverstycken med tandsnittsdekor. På var sin sida om entréerna sitter stall lyktor på ett svartmålat gjutjärnsornament.
Kyrksalen består av större delen av vindsvåningen. Utrymmet var tidigare spannmålsmagasin. Golvet är belagt med obehandlade breda golvplank som är spikade med handsmidd spik. Det branta sadeltaket är inklätt med vitlaserad ohyvlad panel. Takstolarna är målade i en mörkt blå kulör. Takstolarna är förstärkta med en sammanbindande enkel konstruktion som består av brunmålade träreglar. Timmer konstruktionen är synlig i gavelröstet som utgör korväggen i öster och mellanvägg mot trappan och sakristian. Två timmervarv är synliga på långsidorna. Timret är målat i en mörk rödbrun ton. I väster sitter murstocken som är putsad och vitmålad. Kyrkorummet är traditionellt med ett rektangulärt rum med en gång som leder fram till altaret som är placerat i öster. På båda sidor om gången är bänkarna placerade. Bänkarna består av två modeller och är målade i samma kulörer i engelskt rött och gråvitt. Den äldsta modellen har utsvarvade knoppar på sidostyckena, dessa bänkar kommer från gravkapellet på Mjölby kyrkogård. De enklare bänkarna kommer från en frikyrka.
Altartavlan är en glasmosaik som sitter i dörren till utrymningsvägen. Mosaiken är gjord av Tor Svae son till Per Svae som var initiativtagare till kapellet. Altaret är tillverkat av hopfogade bräder. Framför altaret finns ett enkelt knäfall av omålat trä med stoppade dynor. Över altaret hänger ett triumfkrucifix som har tillhört Sörby kyrka. På var sin sida om altaret står två äldre järnbeslagna träkistor. Kyrkorummet är mörkt och lyses upp av äldre stallyktor som är elektrifierade. På murstocken sitter en träskulptur föreställande Kristus som konung tillverkad av Eva Spångberg. Dörrfodret är blåmålat och pardörren är rödmålad. Över dörrarna sitter förgyllda ornamnet i trä som kommer från Mjölby kyrka. Mellan kyrkorummet och sakristian sitter en ålderdomlig dörr som kommer från Tjärstad sockenstuga.
Sakristian var ursprungligen drängkammare. Även här består golvet av breda golvplank med smidd spik. I taket sitt breda takbrädor som är brunmålade. Mitt i taket sitter mässings visarna från urtavlan till Mjölby kyrkas klocka. Dessa blev kasserade när klockan
renoverades.Väggarna är lerklinade och målade med vit limfärg. Sakristian har en kakelugn från 1800-talets senare del med profilerat överstycken. Mot söder finns en kallgarderob med ett obehandlat golv av breda plank. I sakristian finns några av de föremål som församlingen fått eller som är deponerade: en träskulptur föreställande nattvarden tillverkad av en polsk konstnär samt Jesus och Marieansikten som fungerar som ljuslyktor. Dessa är skänkta av syrianska församlingsmedlemmar. Dörren mellan sakristian och den lilla trapphallen har tre fyllningar och är måla i blått och vitt. Foder och lister är blåmålade.
I trapphallen sitter ett blåmålat proppskåp som är tillverkat av återanvända brädor och olika äldre beslag. Dörren in till kyrkorummet består av en pardörr med fyllningar och glasade rutor och som är målade i en röd kulör. Trappan upp till övervåningen har fernissade steg som sitter i en spindel. Räcket är blåmålat. Väggarna har synligt rödbrunt timmer.
I den lilla förstugan till västra entrén är golvet belagt med en gulbrun platsmatta. Väggarna är klädda med omålad träpanel Taket är vitmålat brädtak. Under trappan finns ett mindre förråd där dörren utgörs av en smidd harv som är monterad på en träram. Dörrarna till västra kammaren och kammaren rakt fram har båda halvfranska fyllningar och är vitmålade. Den västra kammaren, rum 3 har ursprungligen varit kök och där det i dag sitter ett väggfast skåp var det tidigare en spis med kåpa. Golvet är belagt med en gulbrun plastmatta. I taket sitter ett ursprungligt brädtak som är vitmålat. Väggarna är klädda med obehandlad fasspontpanel. Skåpsdörrarna är bruna. Foder och lister är profilerade och brunmålade. Den södra kammaren, rum 2 har samma ytskikt men här finns kakelugnsnischen bevarad och ett litet väggfast skåp. I det större rummet, rum 1 finns en öppen eldstad som murades på 1960-talet. Den har synligt tegel och vitmålad puts. I golvet är en del av stenen framför kakelugnen i kalksten synlig. Framför eldstaden ligger också en handgjord plåt. Golvet består av ett smalt fernissat grangolv.Även här finns ett äldre brädtak som är vitmålat och väggarna är klädda med obehandlad fasspontpanel. På väggarna hänger äldre bruksföremål med anknytning till jordbruksarbete. Föremålen har tillhört gården eller är skänkta. På väggen hänger också två s k ”gåramålningar” föreställande gamla prästgården som revs i början av 1920-talet.
Dörren in till församlingssalen är från slutet av 1800-talet och har fyra fyllningar som är målade i vitt och mörkbrunt.
Församlingssalen bestod ursprungligen av två rum som nu är sammanslagna, delar av mellanväggen är kvar. Mellanväggen har synligt liggande timmer som är målat i en rödbrun kulör. På golvet ligger ett golv av trälaminat. Taket består av vitmålade skivor mellan brunlaserade brädor. Väggarna är klädda med skivor som klätts in med väv som vitmålats. På väggarna sitter lampetter som är tillverkade av glas från de glasmålningar som byttes ut 1968 i Mjölby kyrka. I det nord östra hörnet finns ett mindre pentry med gulmålad äldre köksinredning. Den nordöstra ingången är mer handikappsanpassad är den andra entrén. Via en mindre förstuga med en toalett kommer man till samlingssalen. In mot samlingssalen sitter en pardörr med utanpåliggande lister och som är vitmålad.
Fasadkulör (2012): Röd - slamfärg
Inventeringsår 2016
Kyrkobyggnaden
Lundby kapell utgör rester efter Lundby komministergård som ursprungligen tillhörde Sörby socken. Sörby införlivades med Mjölby socken 1791. Den äldsta kartan från 1695 visar att gården har legat på samma plats och är den nordligaste belägna av gårdarna i Lundby by. I samband med lagas skifte som blev godkänt 1840 upprättades en karta för hur Lundby by såg ut 1836. Varje byggnad är inritad och då kan man se att komministergården har en huvudbyggnad som flankeras av två flyglar. Ingen av de andra gårdarna har en så symmetriskt reglerad bebyggelse. Skiftesreformen medförde att flera gårdar flyttades ut från den samlade byn. Men komministergården fick vara kvar på sin tomt. Byn var medelstor och omfattade 5 gårdar i början av 1900-talet.
Kapellet lär vara byggt i början av 1800-talet och har fungerat både som magasin och bostad. Bottenvåningen användes som arrendatorbostad och på övervåningen fanns en
drängkammare. Redan på 1950-talet användes flygeln för barn – och ungdomsgrupper inom kyrkan. Kyrkospelsgruppen hade sin verksamhet här. När den nyinflyttade komministern Per Svae kom till Lundby 1955 blev han dess verksamhetsledare. Han tyckte att byggnaden var både vacker och bevarandevärd. Efter ett besök vid S:t Sigfrids folkhögskola utanför Växjö där det fanns ett magasin ombyggt till kapell ritat av arkitek Erik Lundberg föddes idén att göra något liknande med flygeln i Lundby komministergård. Med ett litet anslag och med hjälp av en kunnig byggmästare; David Jansson samt frivilliga krafter med komminister Per Svae i spetsen startade ombyggnaden. På övervåningen inreddes ett anspråkslöst kapell, sakristia och samlingslokal. Inventarier skänktes av olika privatpersoner i Mjölby. Det gamla krucifixet från Sörby kyrka som låg på vinden till Mjölby kyrka kom till heders. En strykbräda blev altarbord. Ella Sundqvist och My Lindström skänkte kyrksilver och en tavla av Ella. Kyrkan invigdes 6 oktober 1962 av biskop Ragnar Askmark. Men lokalerna blev snart för trånga när verksamheten växte och 1969 byggdes kapellet om. På bottenvåningen gjordes den östra delen om till församlingssal med ett litet pentry, övriga rum gjordes moderniserades för att användas för barnverksamheten. Elvärme installerades i hela byggnaden och vatten och avlopp drogs in.
År 1800 Nybyggnad
Nybyggnad - flygelbyggnad med magasin och bostad uppförs på Lundby
komministergård.(ÖM)
År 1962 Invigning
År 1980 Fast inredning - orgel
Specifika inventarier – Orgeln tillverkad av Modul i Umeå.(SL)
LUNDBY KAPELL Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift.
Nyckelord: Bostäder, Arrendatorsbostad, "Bostäder","Tjänstebostad"
Öppna på kartan Fler i kategorin