Motivering (skydd): Bondorlunda östra Mellangård har höga kulturhistoriska värden och representerar en byggnads- och samhällsutveckling som var vanlig på östgötska slättbygden i samband med laga skiftet och byarnas fortsatta utveckling. Husens byggnadshistoria visar också socialhistoriska förändringar som är dokumenterade genom historien om dess brukare. Gården är nationellt känd som utmärkande exempel på god byggnadsvård genom boken "Så renoveras torp och gårdar" som sedan utgivningen 1973 hittills publicerats i 10 upplagor.
Byggnaderna har stora upplevelsevärden och tydlig pedagogik genom bibehållna tidslager och patina som utgör en del av berättelsen om brukandet genom tiderna. De
miljöskapande värdena är höga och den kontinuitet gården har, genom att vara det äldsta kvarvarande bostadshuset med bevarat utseende i en utglesad radby, samt gårdsbildens utformning med grusgångar, fruktträd och bodar är betydelsefullt.
Dokumentvärde
Byggnadshistoriskt värde
Bostadshuset på Mellangården speglar en utveckling som är mycket vanlig i den östgötska slättbygden: en parstuga i en våning, som får ytterligare en våning i samband med laga skiftet, i bottenvåningens kammare avskiljs en del till klädkammare, spismuren flyttas från ett läge invid långväggen till mer mitt i byggnaden.
Samhällshistoriskt värde
I Bondorlunda by är bostadshuset på Mellangården det enda som härstammar från tiden före laga skiftet 1836. Gården utgör en del av den äldre bytoroten och visar på den radbystruktur som tidigare funnits. Genom att flera gåtdar flyttades ut i samband med laga skiftet har bytamten fått en utglesad bebyggelse. Trots att de flesta
ekonomibyggnaderna till gården har rivits berättar den på ett pedagogiskt sätt om laga skiftet och dess konsekvenser.
Socialhistoriskt värde
Genom att ägarförhållanden och boende på gården är väl dokumenterat har bostadshuset ett mycket högt socialhistoriskt värde. Så ändrades till exempel övervåningen till en separat bostad då en ny brukare tog över gården samtidigt som den tidigare bodde kvar. Att ha två generationer boende på varsin våning har varit mycket vanligt och förekom på bondgårdar med mangårdsbyggnader som är yngre än denna. När det gäller dubbelboden har även den ett social- och samhällshistoriskt värde då drängkammaren är bevarad och visar på de bostadsförhållanden som långt in på 1900-talet kunde vara vanliga för gårdens drängar. Den mindre boden har flyttats till fastigheten, men har ett visst kulturhistoriskt värde som sommarbostad för familjens barn.
Personhistoriskt värde
Fastigheten och framför allt bostadshuset har ett mycket högt personhistoriskt värde. Ägarna av fastigheten Axel Söderström Unnerbäck och Göran Söderström är två av författarna till boken "Så renoveras torp och gårdar" utgiven 1973 av ICA bokförlag. Övriga två författare är Ove Hidemark och Elisabet Stavenow-Hidemark.
Boken hat tjänat som mönster för byggnadsvård och har kommit ut i flera upplagor. I boken exemplifieras bebyggelsehistorik och renoveringsförslag med författarnas eget arbete i Bondorlunda.
Upplevelsevärde
Patina
Då byggnaden har restauterats med varsam hand och innan dess inte moderniserats i någon större omfattning minner många detaljer om tidigare generationer. I några fall har sliten målning inte bättrats på och fragment av olika målningsbehandlingar är bevarade.
Miljöskapande värde
Bondorunda östra Mellangård ingår i en utglesad radby och har som sådan ett högt miljöskapande värde. Tomtens utformning med grusgångar och fruktträd och
dubbelboden, som ligger som en flygelbyggnad, är också viktiga delar av miljön.
Kontinuitetsvärde
Som det äldsta kvarvarande bostadshuset i byn och dessutom med ett bevarat utseende huvudsakligen från mitten av 1800-talet har det ett mycket högt kontinuitetsvärde i byn Bondorlunda.
Symbolvärde
Bondorlunda östra Mellangård är starkt förknippad med byggnadsvård och bostadshuset kan sägas ha ett symbolvärde för byggnadsvården.
Pedagogiskt värde
De olika värden som beskrivs som dokumentvärden illustreras mycket pedagogiskt i Bondorlunda östra Mellangård.
Nationellt, regionalt och lokalt perspektiv
I jämförelse med många andra äldre gårdar är en stor del av ekonomibyggnaderna rivna och gårdens funktion som lantbruk saknas till stor del. Däremot ligger gården kvar i samma läge som före skiftesreformerna och bostadshuset är ålderdomligt och välbevarat. Även dubbelboden är ålderdomlig. Bostadshuset är jämförelsevis i ett mycket gott skick, trots att det inte varit permanent bebott under en lång tid. De gjorda moderniseringarna rör sig huvudsakligen om upprustning av kök med vedspis och en viss elektrifiering. Till exempel saknas toalett i huset. Ytskikten som har tillkommit vid restaureringen under andra delen av 1900-talet har, med undantag av byggplattor på en del väggar, utförts på ett traditionellt vis som inte avviker från äldre ytskikt.
I ett nationellt perspektiv har Bondorlunda östra Mellangård mycket stora
kulturhistoriska värden när det gäller byggnadsvårdens historia under de senaste ca 35 åren. Sambandet med boken "Så renoveras torp och gårdar" kan också sägas ha ett regionalt värde, då bokens illustrationer till stor del visar exempel från olika delar av Östergötland, inte bara Bondorlunda. Av Östergötlands byggnadsminnen är det enbart ett fåtal som direkt kan sägas tillhöra samma kategori som Bondorlunda östra Mellangård när det gäller äldre jordbruksbebyggelse. I Ydre, Norra Vi socken, finns Smedstorps dubbelgård, men det är en helt annan typ av gårdsbildning då det är en dubbelgård med helt kringbyggd gårdsplan. Bortgården i Falerum, Gärdserums socken,
Åtvidabergs kommun är en parstuga i två våningar med flera bevarade ekonomibyggnader. Gården ligger i Uknadalen, i en trakt präglad av skogs- och brukshantering, och har en annan karaktär än Bondorlunda på Östgötaslätten. Inom samma socken som Bondorlunda, Hovs socken, ligger Hovs skräddaregård som är en parstuga i två våningar, ägd av Hovs hembygdsförening. I ansökan om byggnadsminnesförklaring av Bondorlunda östra Mellangård, framhålls dock att Hovs Skräddaregård har ett annat utvecklingsschema. Huset var en enkelstuga i två våningar, som byggdes till med en ytterligare stuga i två våningar och på så vis blev en parstuga. Bondorlunda östra Mellangård däremot är en envånig parstuga som byggts till med ytterligare en våning.
Inventeringsår (2011)
Bostadshuset är en knuttimrad parstuga i två våningar under sadeltak. Fasaderna är klädda med stående locklistpanel med rundad springläkt. Mot norr är den förmodat ursprungliga fasadbeklädnaden från mitten av 1800-talet bevarad. Panelen är rödfärgad, knutar, fönster- och dörromfattningar, vindskivor och de två enkla lisenerna på norra fasaden är vitmålade. Fasadens nedre del utgörs av liggande panel under en vattenlist.
Sadeltaket är täckt med enkupigt rött tegel. De två tegelskorstenarna har utkragat plåtavtäckt krön. Tvåluftsfönstren har tre rutor i varje luft, utom köksfönstret på bottenvåningen, som har två rutor i varje luft. Fönsterbågarna är grönmålade och karmarna målade i vitt. Vattenbräda finns över och under fönstret, dessutom utgör fasadens vattenlist en tredje bräda till fönstret. Innanfönstren är lösa. I vindsvåningen finns ett lunettfönster på var kortsida. Ytterdörren på södra långsidan, sitter förskjuten åt öster, beroende på planlösningen. Dörren är en inåtgående pardörr målad i guldockra med tre fyllningar, den övre består av en glasruta.
Bottenvåningen består av en förstuga, en sal, ett kök och en kammare med rörspis. På 1840-talet avdelades kammaren med en separat klädkammare och förmodligen senare mot väster med ett skafferi. Norr om förstugan ligger köket med en murad spis. I senare tid har man mot nuvarande köket avdelat ett skafferiutrymme med hylla. Troligen flyttades köket 1859 till mittkammaren. Köket fick kupa och blågrå spissockeL Ar 1899 fick sannolikt samtidigt köket i bottenvåningen modern fasspontsinredning, liksom övervåningens kök ursprungligen ljust gråmålad med engelskt röd taklist. Klädkammarens väggar har fortfarande delvis kvar sin lerputs, dekorerad med en enkel marmorering. Till väster om förstugan ligger salen med en f.d. rörspis. Från förstugan leder en trapp till övervåning som har samma rumsdisposition som bottenvåningen förutom klädkammare och skafferi som saknas. Alla rummen har dörröppning mot övre förstugan. Salen och kammaren har varsin rörspis och i köket finns en järnspis. Köket är pärlspontinklätt och järnspisen är ansluten till rörspisen. Intill sidoväggama inreddes två garderober och den västra har uppgång till vinden.
Fasadkulör (2011): Röd
Antal våningar (2011): 02
Byggnadsminnesförklaring av Bondorlunda östra Mellangård, Bondorlunda 2:6, Hovs socken, Vadstena kommun.
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus
Öppna på kartan Fler i kategorin