Motivering (skydd): Mårten Ulfssons hus har ett mycket stort byggnadshistoriskt värde genom sin höga ålder. 1500-talets murverk och bottenvåningens planlösning är till övervägande delen bevarade. De olika tillbyggnaderna är relativt lätt avläsbara, framförallt i interiören. Murverket visar på ett vendiskt murförband och i portalerna kan man studera stenhuggningsteknik. Gatuhuset och gårdshuset speglar olika samhälls- och socialhistoriska värden såsom 1500-talets handelstad, bostadshus och nöjeslokal under 1800-talet och lokal för Frälsningsarmén under 1900-talet. Byggnaderna visar också på bostadssituationen i städerna efter industrialiseringen och inflyttningen till städerna. Gatuhusets arkitektur mot Storgatan har ett arkitektoniskt värde med sin enkla nyklassicism. Båda byggnaderna har ett miljöskapande värde, dels genom det centrala läget och dels genom att det finns ett bevarat ålderdomligt gårdshus på den långsmala tomten. Ett traditionsvärde finns genom de berättelser som finns om nöjeslivet på Hotel de Finspong och genom den senare starka knytningen till Frälsningsarmén. Byggnadernas koppling till personer som varit väl kända i Vadstena under olika epoker förstärker det lokalhistoriska perspektivet. På ett pedagogiskt sätt kan Mårten Ulfssons hus och gårdshuset berätta om alla dessa olika värden.Genom sin höga ålder har bebyggelsen även ett nationellt värde och kan anses vara synnerligen märklig.
Inventeringsår (2010)
Huset mot gatan upplevs idag som två olika byggnader. Dels är det de sammanbyggda medeltida husen – Jöns Larssons hus med en timrad tillbyggnad i väster och Mårten Ulfssons hus – och dels den tillbyggda delen i öster, troligen från 1700-talet och något lägre än övriga huset.
Huset är byggt i två våningar samt vind. De olika delarna har tillkommit vid olika tidpunkter. och stommarna varierar från kalksten och tegel till liggtimmer. Sockeln utgörs av välhuggen kalksten. Bottenvåningens fasad består av en grov spritputs med äggformad spritsten, utom på den lägre östra delen som har en slätputs. Övre våningens puts är en enhetlig slätputs. Färgsättningen är en mörkare guldockra i bottenvåningen och ljusockra i övervåningen. Byggnadens hörn är rusticerade och bottenvåningen avslutas upptill med ett slätputsat rusticerat parti och en tunn gesims. Sentida butiksfönster och dörrar har slätputsade omfattningar.
Sadeltaket är täckt med tvåkupigt rött tegel. I bottenvåningen finns stora affärsfönster och delvis glasade dörrar in till de olika butikerna. Dengenomgående gången är öppen. Gångens väggar är slätputsade och taket
täckt med släta brädor. Båda gångarnas portal i huggen kalksten är bevarade. I den lägre byggnadsdelen finns det förutom glasad dörr och butiksfönster en pardörr i trä med fyllningar. Den leder till den tidigare huvudingången till Frälsningsarméns lokaler. Övervåningens fönster är kopplade tvåluftsfönster med mitt- och tvärpost och de nedre bågarna är indelade i två rutor. Putsade omfattningar med överliggare som vilar på konsoler. Det andra fönstret från väster är igensatt, eventuellt har det aldrig varit ett fönster, utan är placerat där för symmetrins skull. I den lägre delen är det tvåluftsfönster med tre rutor i var båge och här finns inga fönsteromfattningar. Samtliga fönster har träbågar och liksom dörrsnickerierna är de målade i brunt.
Gårdsfasaden.
Gårdsfasaden är varierad.
Mårten Ulfssons hus har enbart två fönster, lika gatufasadens fönster, och den öppna portalen ut till Storgatan. Den gemensamma sockeln är putsad och gråmålad. De spritputsade fasaderna har en mer ”vanlig” spritputs än gatufasaden. På taket finns två höga och plåtklädda lunettformade takkupor. Mellan Mårten Ulfssons hus och den lägre delen i väster finns ett utbyggt rundat trapphus klätt med en pärlspontpanel. Taket är plåttäckt och välvt över ett rundbågigt fönster. Fönsterpartiet bärs delvis upp av en konsol. Stickbågig pardörr med Gårdsfasaden är varierad. De sammanbyggda äldre husen har en indragen del i väster, som motsvaras av Jöns Larssons del med tillbyggnad. Bottenvåningen är djupare och över den finns idag en loftgång. I den spritputsade fasaden finns på övervåningen inputsade knutlådor och följare. De två fönstren är likadana som gatufasadens fönster. På bottenvåningen finns ett delvis igensatt fönster. Dörrar liksom trappans och loftgångens balustrad motsvarar ovan nämnda ritning för Frälsningsarméns lokaler. De två dörrarna som leder in till bottenvåningen, närmast källardörrar, har samma placering men annat utseende på panelen. Mårten Ulfssons hus har enbart två fönster, lika gatufasadens fönster, och den öppna portalen ut till Storgatan. Den gemensamma sockeln är putsad och gråmålad. De spritputsade fasaderna har en mer ”vanlig” spritputs än gatufasaden. På taket finns två höga och plåtklädda lunettformade takkupor. Mellan Mårten Ulfssons hus och den lägre delen i väster finns ett utbyggt rundat trapphus klätt med en pärlspontpanel. Taket är plåttäckt och välvt över ett rundbågigt fönster. Fönsterpartiet bärs delvis upp av en konsol. Stickbågig pardörr med 10
liggande panel. Den lägre byggnadsdelen i väster har också spritputsade fasader och knutar och följare i fasaden är putsade. Ett spröjsat treluftsfönster på övervåningen och ett ospröjsat tvåluftsfönster på bottenvåningen. Två liggande vindsfönster under takfoten. En ingång är sammanbyggd med ovan nämnda trapphus.
Fasadkulör (2010): Gul
Antal våningar (2010): 02
Inventeringsår 2012
Före mitten av 1500-talet ägdes fastigheten av köpmannen Lasse Jönsson. Efter Lasse Jönssons död 1551, ärvdes hans fastighet av sonen Jöns Larsson och svärsonen Mårten Ulfsson. De delade fastigheten i två tomter och Mårten Ulfsson utökade sin del, nr 3, mot Klostergatan. För det markköpet fick han betala 199 mark. Tomternas tidigare bebyggelse brann ner vid danskarnas skövling av Vadstena 1567 under det Nordiska sjuårskriget. För att stimulera byggnadsverksamheten i staden efter 1567 beviljade kung Johan III 1572 borgarna i Vadstena 12 års skattefrihet under förutsättning att man uppförde minst ett 3-vånings stenhus eller reveterat korsvirkeshus på varje gård. För trähus blev det bara ett års skattefrihet. Mårten Ulfsson lät bygga ett stenhus på tomt nr 3 med två våningar i sten samt vind. Ingången var via en utvändig trappa på gården. Mårten Ulfsson var en betrodd man i staden och var borgmästare.
Planlösningen för byggnaden bestod sannolikt av en yttre salubod mot gatan och ett inre rum mot gården. Ingång till gården var via en rundbågig portal i huggen kalksten. Det högkvalitativa arbetet på portalerna visar ett tydligt samband med slottsbygget, där stenhuggarlaget under Peter Stenhuggare (Pierre de la Roch) från år 1579 utökats med kvalificerade stenhuggare. Huset kan bl a därför sannolikt vara byggda omkring 1580.
Ett nedslag vid mitten av 1700-talet visar att på tomten nr 3 fanns då även det smalare trähus, som idag utgör den östligaste delen av bebyggelsen.
Det första dokumenterade sammanbyggandet av husen mot Storgatan finns i en konkursvärdering från 1836. År 1841 köptes fastigheten av källarmästare Gustaf Boström som inredde danssalong med orkesterläktare i den förhöjda gemensamma övervåningen (Hotel de Finspong).
En titt i ett urval kyrkböcker från 1846-1880 visar vilken brokig verksamhet det fanns i fastigheten och hur många yrkesgrupper som var representerade bland de boende. Förutom gästgiveriet fanns ett antal hyresgäster som var tunnbindare, skomakare, saluföreståndare, lykttändare, trädgårdsmästare, skräddare, barberare och modehandlerska och troligen fanns både tunnbinderi och skomakeri inom fastigheten. En ritning på ”Facaden vid Storgatan af gården No 67-68 i Wadstena” från 1878 visar i stort samma fasadutförande som idag.
Frälsningsarmén i Vadstena startades 1888. Initiativtagare var lantbrukare Carl-Gottfrid Olsson- Barr. 1909 alternativt 1911 köptes fastigheten av Frälsningsarmén och innan fastigheten köptes hade man hyrt lokaler där. Frälsningsarmén drev verksamhet här fram till 2008 då fastigheten såldes.
Den gamla dans- och teaterlokalen byggdes om till möteslokal enligt ritningar, sannolikt från 1920-talet. Det framgår inte några mer genomgripande förändringar av planlösningen.
KÄLLA: Kulturhistorisk utredning, Mårten Ulfssons hus, Vadstena, Vadstena kommun, Östergötlands län, Östergötlands museum, Anita Löfgren Ek, 2011
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus, "Handel och bankväsende","Butik"
Öppna på kartan Fler i kategorin