Motivering (skydd): Kulturmiljö av mycket stort värde då Nybo uppvisar en väl bibehållen helhet med industribyggnader och bostadsbebyggelse från några få decennier vid 1900-talets mitt. Här finns exempel på fabriksbyggnader, bostadshus och andra anläggningar med direkt koppling till områdets framväxt under de s.k. rekordåren.
Kulturmiljön ger uttryck för hur ett litet samhälle under industrialismens tidevarv kunde byggas upp och expandera utifrån en ensam entreprenörs drivkraft och engagemang. Bebyggelsen präglas av en vardaglig modernistisk arkitektur som var mycket vanlig under 1940- och 50-talen, där byggnaderna i flera fall framstår som relativt oförändrade sedan byggnadstiden. Strukturellt är Nybo ett talande exempel på hur ett litet samhälle, i likhet med bruksorter, byggts upp med möbelfabriken och handelsbod i centrum och bostadshus för de anställda strax intill. Samhället ger dessutom uttryck för en form av patriarkalt samhälle, där grundaren av samhället i samverkan med ortens samhällsförening anlade simbassäng, lekplats och grönområde för invånarna. Det sammanhållna området med villor med fasader av ”mexisten” från tiden efter möbelfabrikens storhetstid ger uttryck för ett fortsatt levande samhälle. Trots förändringar av bebyggelsen upplevs kärnområdet idag till stor del som tidstypiskt och autentiskt.
Kulturmiljön karaktäriseras av industribyggnaderna i centrum med villor och flerfamiljshus i direkt anslutning till möbelindustrin. I områdets centrala del finns även en anlagd branddamm / simbassäng samt en lekplats och ett grönområde för samhällets invånare, i huvudsak anlagda för invånarnas välbefinnande men även i industrins intresse. Bebyggelsens lokalisering vid ett vägskäl är strategisk, med speglar även grundarens ursprung. Karaktäristisk bebyggelse från efterkrigstiden utformad utifrån tidens stilideal, där de putsade industri- och bostadshusen från 1940- och 50-talen i områdets södra del kontrasteras av en väl sammanhållen miljö med villor med fasader av kalksandsten (s.k. ”mexisten”) från i huvudsak 1970-talet.
Inventeringsår 2022
Värsås-Esbjörntorp 1:16, Nybovägen 12
Flerfamiljshus med fyra lägenheter, uppfört 1945 eller 1947 (olika uppgifter förekommer). Byggnaden har en spritputsad stenstomme med gulmålade fasader och taket täcks av röda cementpannor. Med undantag för takkupor och ett tillbyggt uterum mot Nybovägen är byggnaden relativt oförändrad sedan byggnadstiden. Bostadshuset är tillsammans med de två andra flerbostadshusen i Nybo en god representant för den tid då samhället började expandera i mitten av 1940-talet och bostäder byggdes för möbelindustrins anställda.
Värsås-Esbjörntorp 1:16, Sågverk
Sågverkets äldsta del ligger utefter vägen mot Ormebacken och uppfördes av Hans W Säll 1947. Sedan 1958 har sågverket haft flera andra ägare, bl.a. Tivedslamell. Det ursprungliga sågverket, som idag är en gulmålad träbyggnad med plåttak, har kompletterats med flera andra byggnader på samma fastighet, flertalet med röda träfasader. Längst söderut på fastigheten ligger en virkeslada. Det gulmålade sågverket har ett stort kulturhistoriskt värde som en av de äldre delarna av industrimiljön, medan övriga byggnader är värdefulla som delar i miljön. Byggnaderna förefaller fortfarande fungera som sågverk, men används även av jordbruksföretag med uppställda fordon och maskiner mm.
Nyckelord: Bostäder, Flerbostadshus, "Industri, tillverkning och reparation","Träindustri"
Öppna på kartan Fler i kategorin