Motivering (skydd): Kulturmiljö av mycket stort värde då den har en mycket väl bibehållen helhet, den bäst bevarade bybildningen i Värsås. I Djursätra finns även exempel på mycket ålderdomliga timmerhus samt ålderdomliga manbyggnader i två våningar, mycket karaktäristiska för Värsås och denna del av Kåkindslätten.
Kulturmiljön ger uttryck för hur bondbyar var uppbyggda fram till skiftesreformer och bysplittringar dramatiskt förändrade landsbygden under 1800-talet. De kvarvarande gårdarna är i olika hög grad bevarade, men ger en god bild av olika byggnadsskick. Förändringar i bebyggelsen är ett tydligt uttryck för hur jordbruket förändrats under 1900-talet, både genom om- och tillbyggnader, men även genom de tre nya villor som uppfördes vid 1900-talets mitt. Detta uttryck är särskilt påtagligt då byn fortfarande har ett aktivt jordbruk. Trots förändringar av bebyggelsen under främst 1900-talets senare del, då bl.a. ett par större ekonomibyggnader rivits, upplevs miljön idag till stor del som ålderdomlig och autentisk.
Kulturmiljön karaktäriseras av en tät bymiljö omgiven av ett storskaligt kulturlandskap. Bebyggelsens placering är typisk med mangårdar i byns centrala del och ekonomibyggnader i utkanten. Karaktäristiskt är även lokalisering av bostäder för obesuttna i byns periferi, liksom garveriet Broholms läge vid ån Djuran. Karaktärsskapande liten grusväg med björkallé från norr. Bebyggelsen karaktäriseras av några mycket gamla byggnader, i ett par fall med spår från olika tidsskeden, och där årsringarna är tydligt läsbara. Kopplingen till byns ursprung är levande tack vare att det fortfarande finns ett aktivt jordbruk i byn.
Inventeringsår 2022
Djursätra 3:9, Storegården/Fridhem (senare även benämnd Riksdagsmannagården) Avstyckad bostadsfastighet med Storegårdens gamla manbyggnad och ett tillhörande uthus, inbäddat i en välskött trädgård. Manbyggnaden, som är ett av byns äldsta bostadshus, är uppförd i en våning i samband med storskiftet 1802, senare förhöjd till två våningar 1865. Fasaderna är klädda med ljusgul locklistpanel och taket täcks av enkupigt tegel. Taket kröns av två hallaskorstenar och under bostadshusets nordöstra gavel finns en källare. Byggnadens fönster är spröjsade, numera även bottenvåningens fönster, som sedan en renovering på 1930-talet under lång tid haft ospröjsade rutor. Verandan på husets framsida är sedan en tid inglasad. Det sentida namnet ”Riksdagsmannagården” har sin grund i att riksdagsman Lars Johan Larsson bott på gården. På fastighetens norra del ligger ett litet uthus, troligen från 1900-talets första del.
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus
Öppna på kartan Fler i kategorin