Husplatå, 65x40 m (VNV-ÖSÖ) och 2-3,5 m h. Avplanad. Fyra radiella ramper går upp på platån nära ändarna.
1985-86 undersökte Carin Claréus och Jan Eriksson platån med flera djupa provrutor och smala schakt. Då framkom att den är artificiell i sin helhet och har ett jordfritt kärnröse i västra änden. Materialet i platån har kulturrlagerkaraktär och skulle sett utifrån fynden kunna härstamma från ett förstört gravfält från den äldre järnåldern.
2013 visade en georaradarundersökning av Andreas Viberg och Martin Rundkvist att ett ca 50 m långt stolpburet långhus stått på platån. Det har haft mycket glest mellan sina sex takbockar, dubbla vägglinjer och glesa strävpelare med jämna mellanrum längs ytterväggarna. Ramperna går upp till byggnadens fyra portar.
Utgrävningar ledda av Rundkvist 2020-2021 ovanpå platåns östra hälft gav bland annat ca 30 delvis fragmenterade guldgubbar. Kol-14-datering av förkolnad spannmål och hästben från 1980-talets undersökning tyder på att platån och långhuset uppfördes i ett sammanhang under tiden 650-680 cal AD. Spannmålsdateringarna tyder vidare på att byggnaden rivits efter år 950.
Orientering: 20 m NNÖ om vägkorsning.
Terräng: Åsrygg. Omgärdad av väg i V, bebyggelse och åker i N, bebyggelse i O, igenlagd åker i S.
Tradition: Enligt tradition skall vid rovgrävning ett kranium med hjälm ha hittats.
Öppna på kartan Fler i kategorin