Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Byggnaden framstår i dag som en god representant för den nyklassiska stil som var förhärskande i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet.
Fasaderna
Mot Södra Hamngatan är fasaden, med sina höga genomgående joniska, refflade pilastrar, de båda omramade ingångsdörrarna, fint proportionerade fönster och halvcirkelformade vindsfönster, klassisk arkitrav och takgesims med attika, mycket väl bibehållen. Drottninggatan uppvisar en fasad som uppstod under den sista ombyggnaden 1918. Även denna är klassiskt uppbyggd i sin nationalromantiska stil.
Rumsindelning och planlösning
Logelokalerna har genomgått olika ombyggnadsetapper och idag är endast pelarsalen kvar i sitt delvis ursprunliga skick. Pelarsalen är sålunda väl bevarad med sin ståtliga inredning. Takplafonden av Louis Jean Desprez, reliefer av Gioacchino Frulli samt porträttmedaljonger pryder denna sal. Även fönstren med sina nischer och luckor är tidstypiska från tidigt 1800-tal. Dessutom rymmer odenshuset en rad andra ordenssalar, men dessa har blivit inredda i senare etapper. De utgör dock med sin speciella inredning i antik stil goda representanter för just Frimurarlogernas stilideal.
Texten hämtad ur:
Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981.
Motivering till val av värderingskriterier;
Arkitektoniskt värde: Upplevelsevärde: gäller framförallt pelarsalen, men även fasaden mot S Hamngatans tidstypiska nyklassiska stil.
Autenticitet, äkthet: Förstärkande, övergripande motiv: gäller framförallt pelarsalen. Konstnärligt värde: Upplevelsevärde: framför allt pelarsalens målningar och skulpterade utsmyckning. Kontinuitetsvärde: Upplevelsevärde: genom att byggnaden uppfördes av frimurarsamhället och alttid varit ordenslokal.
Representativitet: Förstärkande, övergripande motiv: inredningen i antik stil är en god representant för just Frimurarlogernas stilideal.
Samhällshistoriskt värde: Dokumentvärde: frimureriets idéhistoriska och föreningshistoriska betydelse som här representeras av en tidig logebyggnad som tydligt signalerar sin funktion.
Inventeringsår (2007)
Följande text är hämtad ur "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8, Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981:
"Byggnaden sträcker sig rakt igenom kvarteret och har fasader mot Södra Hamngatan och Drottninggatan. Gården är överbyggd.
Huvudfasaden mot Södra Hamngatan är uppförd i nyklassisk stil strax efter branden 1802. Denna är strikt symetriskt uppbyggd med tre våningsplan. Fem genomgående joniska pilastrar av natursten avslutas med en arkitrav. Denna arkitrav vilar direkt på kapitälen som vilar på frisen. Gesimsen ovanför frisen prydes i mitten med en attika, ett rektangelformat fasadparti.
Entréer från gatan leder direkt till restaurangen och logelokalerna. Tidigare ingångar till källare blev borttagna vid sista ombyggnaden 1918. Entredörrarna är utförda i ek.
Fönstren är försedda med enkla omramningar av slätputs och brunmålade. Fasaden är f ö slätputsad och gulmålade mellan pilastrarna som är av natursten. Dessa har troligen också varit målade.
Fasaden mot Drottninggatan kom till vid sista ombyggnaden 1918. Denna är utförd i den speciella nationalromantiska stil som var förhärskande vid tiden för första världskriget. Den i fält indelta fasaden, sträcker sig från den rustika bottenvåningen till ett listverk utefter takfoten. Ovan detta listverk befinner sig en attikavåning. Taket är försett med fem stycken takkupor. Både den slätputsade delen av fasaden och den rustika nedre delen är hållen i en grå färgton. Fönstren som är placerade i väggfälten är delvis försedda med listverk och omramning.
Taket är beklätt med kopparplåt. Stommen är av tegel och putsad."
Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-10
Följande text är hämtad ur "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8, Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981.
"Det finns en målande beskrivning av interiören i Cederblads bok om Göteborg från 1884 (Cederblad, Å. "Göteborg,skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte&." Göteborg 1884). Vissa angivna föremål har numera bytt plats, så till exempel de stora porträtten av Carl XIII och Oscar II. Intressant är också angivandet av vem som avbildats på medaljongerna i pelarsalen:
"På Andra botten är Frimurarelogens restauration och kafé, en bland stadens mäst frekventerade restauranter.
Halfvägs på trappan till andra våningen häjdas vi af väl tillbommade järndörrar. Vi ringa emellertid dristeligen på, och som ordenssalarne ej för tillfället äro ordnade till någon särskild loge, få vi taga dem i skärskådande. Efter att ha passerat ett kapprum, komma vi genom en med tunga draperier behängd dörr in i ett mattbelagdt större förmak, dekoreradt i gult och brunt samt försedt med möbler, som ha öfverdrag i blått. Här se vi ett mycket stort porträtt af Carl XIII i ordensdräkt, måladt af Per Kraftt d.y. och infattadt i en ram, på hvars nedre del står: "Af Carl XIV Johan till Göta Prov. loge 1825". (Enligt senare uppgifter är ansiktet målat av von Breda år 1814 och resten är målat av Johan Henrik Sjöholm i Stockholm år 1825). I samma rum hänga två andra större porträtter i olja, återgifvande dragen af tvänne ordensdignitärer, nämligen: Per Dubb (1801-1834) och Claes S. Virgin (1845-1858). Dubbs porträtt är måladt af förenämnde Krafft och Virgins af professor Geskil Saloman. Slutligen finna vi här ett mindre porträtt af öfverinspektor H.H.Sorbon, till frimuraresamhället skänkt af doktor Osc. Dickson, äfvensom en medaljongbild af nuvarande provincialmästaren doktor Charles Dickson, modellerad af skulptören S. Andersson.
Till höger om ingången till detta förmak ligger den stora pelarsalen, en utmärkt vacker sal, som förtjänar ses. Den upptager på ett mindre, med ett fönster försedt rum när, hela husets längd åt gatan. Väggarne äro af hvit stuck med blå ådringar. Du äro indelade i fält, hvilkas bårder äro hållne 1 gult och brunt. Hvarje fält är dessutom afskildt från det nästa af hvita joniska pilastrar, hvilkas entablement på ena långväggen uppbär bågar, motsvarande den andra väggens halfrunda öfverfönster. Taket är till hälften hvälft, och dess väldiga hålkäl, målad i hvitt och grått, sträcker sig upp mot en stor plafond i olja. Här ur Desprez mästaren. Hans verk är af fru Hall skänkt till frimurarsamhället och var ursprungligen bestämdt att pryda Hallska egendomen Gunnebo. Konstverket föreställer Apollo i sin char (stridsvagn), företrädd af morgonrodnaden och omgifven af blomsterkastande genier. Det är infattadt i en ram af gipsornament, som på långsidorna är kolloritisk och på kortsidorna visar, bland annat, två kabalistiska T, vaktade af fyra sfinxer. Salens ena kortvägg har en musikläktare med tre arkader, framför den andra finnes en djup svart och hvitrutad estrad, hvars joniska pelare, uppbärande en långsträckt hvalfbåge, bilda ett slags chor (kor). I dettas fond finnas tvänne nischer af röd marmor, och mellan dem är anbringadt ett af Perseus(Edvard Perséus 1841-1890) 1881 måladt porträtt af konung Oscar II i kroppsstorlek. Den stora duken framställer monarken stående, iklädd Carl XIII:s ordens riddardrägt och serafimerbandet samt hållande ena handen mot ett bord, på hvilket ordens insignier äro placerade. Porträttet invigdes högtidligen den 6 Juni 1882.
Öfver salens samtliga dörrar finnas basreliefarbeten i gips, utgörande bilder ur frimureriets historia, och i fyra porträttmedaljonger inom den estradförsedda delen af salen se vi ordensstorheter från en svunnen tid. Dessa anses vara handlanden Johan Sahlsten (enligt senare uppgifter är det ryttmästare Jacob Sahlgren som avbildats), lagmannen, just. borgmästaren Hans Hummel, kommerserådet Patrik Alströmer och kanslirådet William Chalmers.
Ännu återstår att genomvandra tvänne salar, som jämväl göra skäligt anspråk på mer än ett flygtigt omnämnande. Dessa äro det så kallade mörka rummet och receptionssalen, hvilka genom fyra hvälfda dörrar kunna förenas till en enda, ofantligt rymmande sal och med hänsyn härtill dekorerats i samma färger: blått, gult, hvitt och guld. I receptionssalen äro väggarne ordnade i arkadform med guldstjärnor på blå grund. Äfven i denna sal finna vi i fonden en rutad estrad, hvarjämte här prunkar ett tabernakel samt där framför ett altare med ett allseende öga. Sex messingsljuskronor pryda det vackra, i ljusa färger målade taket, och kring väggarne löper en rad af lampetter, äfvenledes af messing.
Den eleganta skrud, hvari denna sal presenterar sig, vardt honom beskärd först för några få år sedan, eller efter det åtskilliga ordenssällskap, som varit frimurarnes hyresgäster, blifvit uppsagde och afflyttade. Den kallades förr, som oftast, kungasalen, med anledning däraf, att väggarne visade ett galleri af svenska regenter framställde i bröstbilder, som imiterade bronseradt skulpturverk.
I en särskild sal med ingång från ofvannämnda kapprum äro upphängda porträtter i olja af tränne hädangångne stormän inom frimureriet, nämligen Carl XIIs riddaren och deputerade provincialmästaren med. jubeldoktorn C.F.Ewert samt ordförande mästarne majoren C.H.von Siewers och kaptenen A.G.von Holten. Dessa porträtter äro utförda af den skickliga göteborgsartisten fröken Hilda Lindgren."
Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-01-10
Fasadkulör (2007): Grå, Gul
Antal våningar (2007): 03
Inventeringsår 2018
Se anläggningshistorik.
År 1820-1829 Nybyggnad
Arkitekt: Justus Fredrik Weinberg
Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor/Göteborgs stadsmuseum. Kungälv 2003.
Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
Tor Hermond & Lars-Erik Hammar, "S.Hamngatan 31, 15 Kv Frimuraren tomt nr 4, Göteborgs kommun." Kulturhistorisk bedömning inför byggnadsminnesförklaring nr 8. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1981..
Nyckelord: Kultur och fritid, Ordenshus, "Bälkow,Michael:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin