Beskrivning 1840:
En besikning av byggnaderna vid Lilla Torget 3 utförd 1840 inför en konkursauktion beskriver ett grundmurat trevånings stenhus av murtegel med en vinkelbyggnad mot gården (gathuset mot Lilla Torget och Magasinsgatan samt gårdsflygeln mot söder). Under byggnaden fanns en välvd källare i två avdelningar (nuvarande restaurangen) och en ovälvd med två utgångar, försatta med plåtbeslagna dörrar. Källaren inhyste en utskänkningslokal. Bottenvåningen, vartill förde två trappsteg av huggen sten, omfattade sex rum, varav fyra med gipsat tak, tapeter och postamentlister samt porslinskakelugnar. Där fanns också ett kassavalv med järndörr, tre förstugor, en salubod, brygghus med spis och bakugn samt en vagnbod och ett stall med fyra spiltor. I andra våningen fanns tre förstugor, en tambur och åtta rum och kök samt i tredje våningen också åtta rum och kök innanför en tambur. Ett grundmurat uthus i öster, en våning högt, innehöll en vedbod, tre avträden och en gödselkista .
Och idag:
Dagens utseende är till stora delar resultatet av ombyggnader 1849 och 1903, restaureringen 1986 innebar främst nya ytskikt och fönster, samt delvis ny fast inredning och nya tekniska installationer.
Byggnaden är uppförd 1811 kring en gård i tre våningsplan med fasader mot Lilla Torget och Magasinsgatan. Grunden härstammar från den tidigare bebyggelsen och är utvändigt klädd med kalkstensplattor. Fönster och portar på bottenplan omges av en rustik kvaderindelning i grå kulör som tillkom i samband med ombyggnadsåtgärder 1903. Mot Magasinsgatan finns rusticering endast t.o.m. 3:e fönsteraxeln från husets hörn räknat (söder om denna är fasaden slätputsad). Övervåningarnas fasader är slätputsade i ljust gul kulör, en gördelgesims skiljer delarna åt.
Fasaden mot Lilla Torget delas i vertikalled i fem axlar, markerade av fönstren och porten. Porten har två grönmålade dörrar med glasad överdel och en nedre diamantformad fyllning. Ovan dörrarna finns ett överljusfönster med texten träfrakt i guld. Porten omges av två joniska pilastrar, som bär upp en förkroppning av gördelgesimsen med siffran tre fäst ovan porten. Till vänster om porten finns en källarnedgång med två järnbeslagna trädörrar. Bottenvåningen består av en port, omgiven av två välvda skyltfönster på vardera sidan. Fönstrens artikulering på 1:a våningen består av omfattning, överstycke och droppbräde, 2:a våningens fönster har enbart omfattningar. Fasaden mot Magasinsgatan har tio fönsteraxlar. Bottenvåningen har välvda skyltfönster och tre ytterdörrar. På 1:a våningen har endast 1:a, 5:e, 6:e och 10:e fönstret omfattningar, överstycken och droppbräden. Motsvarande fönster på 2:a våningen har omfattningar och droppbräden. Övriga fönster saknar helt omfattningar. Samtliga fönstren är av korsposttyp med totalt sex rutor. Fönsteromfattningarna är ljust grå. Fönsterfoder och spröjsar är mörkgröna.
Takfoten har en putsad tandsnittsprofil, numera plåtinklädd. Taket är plåtbelagt och grönmålat. Det finns två rundade takkupor mot Lilla Torget, även de plåtbelagda. Kuporna har vardera två intill varandra stående sexrutsfönster.
Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Källor:
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg" Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Lilla Torget 3, 54 kv Alströmer tomt nr 10, Göteborgs kommun, Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 6" Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1979.
Interiörbeskrivning (från 1983)
Under huset mot Lilla Torget finns källare med tegelväggar och kryssvalv, sannolikt från 1600-talet. Källaren är idag inredd till serveringslokal för en restaurang. Bottenvåningens entréhall mot Lilla Torget har golv av kalkstensplattor i diagonalmönster. Väggar och tak är vitmålade och putsade. Närmast ytterdörren finns träpanel i taket. Omedelbart till vänster leder en dörr till restaurangens lokaler på bottenvåningen. Längre in i hallen finns äldre spegeldörrar till höger och vänster som leder till kontorslokaler. Trapphuset har en vänstersvängd spiraltrappa vars steg består av den ursprungliga kalkstenen från 1811. Stenen är räfflad för halkskydd. Den runda ledstången är i gråmålat trä. Mitt i trappan vetter mot gården ett blyspröjsat fönster. På var sin sida om fönstret finns två 1,5 meter höga nischer.
I 1:a våningens hall finns samma golv som i entrén. Väggarna täcks av vit glasfiberväv och taket är sänkt och täckt med gipsplattor. Från trappan sett har vi har vi en dörr till vänster, en rakt fram och en till höger. Dörrarna är vita med dörrspeglar. Över dörrarna finns överstycken i form av kornischer, även de vita. Hela 1:a våningen upptas av kontorslokaler. Väggarna har vit bröstpanel med ramstycken och fyllningar. En liknande panel finns på fönstersmygarnas sidor. Taket består av vita gipsplattor. De flesta dörrarna är döbattanger med dörrspeglar. Dörrarna är vitmålade. På denna våning finns två vita igenmurade kakelugnar från 1800-talets mitt. Den ena rund, den andra fyrkantig.
Trappan till 2:a våningen har samma trappsteg av den ursprungliga kalkstenen. I trappans vänstervägg finns en ca. två meter hög och 40 cm bred rombformad nisch, som med spröjsverk innefattar två vertikala rader av små glasrutor. På väggen mot gården ett högt fönster, sammansatt av åtta stora rutor med trälist emellan (fyra på höjden och två på bredden). Fönstret når upp i nästa våning. Även i detta trapphus finner vi två nischer som omger fönstret.
I andra våningens hall är golvplattorna mindre och av nyare datum. Vägg- och takmaterial är desamma som i våningarna under. Sett från trappan har vi en dörr till vänster, en rakt fram och en till höger. Dörrarna är vita och försedda med vita, profilerade omfattningar. Här står en vit, rund kakelugn. Andra våningens är också kontor, väggarna är också här försedda med bröstpanel. Även fönstersmygarna har panel. Fönstren är nya och öppnas inåt. Taket är täckt av vita gipsplattor utom i direktionsrummet, där det är utsmyckat med stuckatur och ekfaner. I ett av rummen är ett (ca l meter i diameter) hål uttaget i taket för att visa en rosett i stuck. De flesta dörrarna är av äldre modell med dörrspeglar. I en korridor längs med bakgården är en korsvirkesvägg synlig(vid dokumentationen 1983). Denna har antagligen varit en yttervägg. Här kan ha varit en loftgång. På denna våning finns tre rektangulära kakelugnar och en rund.
Vindstrappa av gråmålad ek, beledsagad av en rund, gråmålad ledstång. I trappan finns en hög, smal nisch, försatt av en dörr med dörrspeglar. Vindsvåningens trapphall kan stängas av från trappan med en stor, svart brandörr i järn. Väggarna är vitputsade, golvet av betong. Från trappan sett finns en dörr direkt till vänster, dold av den öppna brandörren, en dörr i väggen till vänster, en döbattang rakt fram och en dörr i väggen till höger. Vinden är inredd med en mindre kontorslokal som sträcker sig längs husets långsida. Husets takstol är blottad och brunmålad. I takluckorna sitter nya fönster.
Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Källa: "Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg" Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
Fasadkulör (2007): Gul
Antal våningar (2007): 03, Källare, Vind - Inredd
Inventeringsår 2018
Fastigheten förknippas med namnet "Smittskan" som var ägare till ett tidigare hus på platsen . Hon hette Metta Smitt, född Buhrman. De bevarade källarvalven under huset är troligen från 1600-eller 1700-talet. Kvarteret eldhärjades år 1804.
Byggnaden uppfördes 1811 i empirestil. Byggnaden ritades och uppfördes av byggmästare Michael Bälkow. En ritning till husets port är signerad av arkitekt J Hagberg. Byggherre var handelsman A Björnberg. En stor del av byggnadsmaterialet var importerat; kalkbruk från Norge och mursten från Flensburg. Fasaden var ljust slätputsad och saknade dekorationer sånär som på en gördelgesims mellan botten- och 1:a våningen och ett tandsnitt under takfoten. Taket var täckt med tegel och hade lågt fall och två små takkupor. Två skorstenar fanns. Porten bestod av två avlånga dörrar med vardera tre dörrspeglar. Den mittersta täckte halva dörren medan de två andra var 1/4 så stora. Den nedersta hade en diamantformad fyllning. Ovan dörrarna fanns ett lågt fönster. Någon dörromfattning fanns inte. Fasadfönstren var av sexruts typ.
Byggnaden köptes redan 1813 av stadsmäklare L P Ström. Källaren mot torget användes redan då till "Öl och Drickförsäljning". Därefter ägdes fastigheten av flera handelsmän innan den såldes till doktor C F Ewert 1842.
Är 1849 fick arkitekt Gegerfeldt i uppdrag att samordna de flera olika fasaderna åt Magasinsgatan till en enda lugn och rytmisk fasad, vilken han utformade med bl.a. profilerad taklist.
Dr C F Ewerts släktingar sålde huset 1899 till Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne som 1903 lät genomföra en ombyggnad. För fasaden mot Lilla Torget medförde ombyggnaden att bottenvåningen rusticerades och porten gjordes om, med bl.a. joniska pilastrar. De fyra fönstren i bottenvåningen vidgades till skyltfönster, l:a våningens fönster försågs med omfattningar, överstycken och droppbräden. 2:a våningens fönster fick omfattningar och droppbräden. Takkuporna förstorades väsentligt. Fasaden mot Magasinsgatan gavs endast delvis samma utseende; bottenvåningens fönster gjordes större men fasaden rusticerades endast t.o.m. 3:e fönsteraxeln från husets hörn räknat (söder om denna är fasaden slätputsad). På 1:a våningen fick endast 1:a, 5:e, 6:e och 10:e fönstret omfattningar, överstycken och droppbräden. Motsvarande fönster på 2:a våningen försågs med omfattningar och droppbräden. Arkitekt till förändringarna var F.D. Petterson & Söner. Från 1928 användes en del av längan mot Magasinsgatan som café. 1937 inreddes en charkuteributik i bottenvåningen, i hörnet Lilla Torget-Magasinsgatan. Under 1900-talet har byggnaden för övrigt inrymt kontor, handelsfirmor m m.
Efter byggnadsminneförklaringen år 1979 genomfördes en omfattande renovering/restaurering av byggnaden 1986. Byggnaden var dessförinnan rivningshotad och förfallen. Putsen knackades ner och ersattes med puts efter gammalt recept. Fönstren byttes ut och ersattes med nytillverkade lika de gamla, men anpassade till dåtidens energikrav. Ett par stalldörrar till husets gård specialbeställdes. Huset var gravt sättningsskadat vilket åtgärdades genom att påla och gjuta en betongplatta, med inte helt lyckat resultat. Interiörerna byggdes om för att uppfylla modern kontorsstandard, bl a sänktes de flesta tak för att ge plats åt ett ventilationssystem, fast inredning i form av väggpanel återställdes i ursprungligt skick, lister har sparats eller ersatts av nya efter gammal modell. Stentrapporna har lagats och trätrappan målats i sin ursprungliga kulör. Vinden inreddes och gården överbyggdes med glastak. Den ena källaren iordningsställdes till festlokal - då kallad Smithska krogen.
Sedan 1986 har inga större förändringar skett. Idag inrymmer byggnaderna kontor för skeppsmäkleriföretag och på bottenvåningen och i källaren bedrivs restaurangverksamhet.
Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2007-12-06.
Källor:
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg" Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
"Lilla Torget 3, 54 kv Alströmer tomt nr 10, Göteborgs kommun, Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 6" Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1979.
GöteborgsPosten 1/8 1980
Hus för hus i Göteborgs stadskärna
"Lilla Torget Nr. 3 och 4, två byggnadsminnesmärken i Göteborg" Lena Guthe, Mari Wahlström & Lars-Eric Jönsson, Bebyggelseantikvarisk linje, Göteborgs universitet 1983.
.
Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor/Göteborgs stadsmuseum. Kungälv 2003.
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus, "Handel och bankväsende","Butik";"Hotell, logi och restaurang","Restaurang", "Bälkow,Michael:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin