Villan är uppfröd av tegel och vilar på gråstensplintar, rustbädd och pålning. Byggnaden har två våningar med hög källarvåning. Fasaderna är putsade och har hörnrusticeringar, släta listverk m m. I villan har de olika fasaderna var för sig fått en likvärdig behandling inom en helhetsgestaltning. Bottenvåningen har höga rundbågiga korspostfönster och ett burspråk som vänder sig mot Läroverksgatan och ett mot Arkitektgatan. Takfoten markeras av en tandsnittsfris. Byggnadens exteriör och oregelbundna utformning motsvarar byggnadens inre planlösning. Övervåningen har karaktären av en attikavåning med mindre fönster och avskiljs från huvudvåningen med en gesims.
Rusticerade hörnkedjor inramar och betonar husets volymer och ett tämligen flackt, valmat tak understyker den kubiska karaktären. Huvudvåningen framhävs genom den höga rektangulära rundbågiga fönster och genom burspråk i söder och öster.
Husets klara uppbyggnad, det flacka taket och de sparsmakade enkla ornamenten ansluter till den italisenska renässansen. Burspråken och de små avstegen från symmetrin leder tankarna till stildrag från den engelska bostaden.
Källa: Schönbeck, Gun; Victor von Gegerfelt arkitekt i Göteborg. (Göteborg 1991) Entrén leder till en tambur och i sockelvåningen inrymdes ett laboratorium för sonen Harald som var kemist. En brant trappa leder till huvudvåningen. Taket över trappan är välvt och har ett illusionsmåleri med flygande fåglar mot himmelsbakgrund som i en italiensk pergola. Trappan mynnar i en vestibul med överljus från glastak, en typ av "atrium" och ett ofta förekommande arkitektoniskt motiv hos Gegerfelt. Liksom i flera av Gegerfelts villor grupperas rummen kring en hall. Rummens avskurna hörn medverkar till oregelbundna och mjuka rumsformer. Gegerfelt anknöt i det inre till samtida engelska boendeideal.
Väggarna i matsalen har höga paneler i ek och mahogny. Taket är i ek och fur och dörrarna har reliefmönster i snidad ek. Parkettgolvet är i ek alternativt fur. I det f d förmaket finns väggfasta hyllor.I salongen finns en gyllenlädertapet med vindruvsrankor och fågelmotiv. Takmålningarna skildrar familjen Gegerfelts fyra olika yrken och intressen. Små putti bär föremål symboliserande arkitekturen, måleriet, musiken och skulpturen. I salongen finns också en kakelugn i majolika. Väggarna i matsalen har höga paneler i ek och mahogny. Taket är i ek och fur och dörrarna har reliefmönster i snidad ek. Parkettgolvet är i ek alternativt fur. I det f d förmaket finns väggfasta hyllor.I salongen finns en gyllenlädertapet med blomster- och fågelmotiv. Takmålningarna illustrerar fyra olika yrkesgrupper. I salongen finns också en kakelugn i majolika. "Gegerfeltska villan står som representant icke för lyxbyggnaden, men för den gedigna borgerliga bostaden av högsta klass" (arkitekt Erik Lundberg RAÄ 1939 i en artikel i GP 4 juli 1981) F d matsalen har ett kasetttak av ek och fur uppburet av svarvade konsoler. Väggarna är till halva höjden försedda med ekpanel med långsmala fyllningar av valnöt och ovanför den smala panelhyllan klädda med blommiga gyllenlädertapeter i träomfattningar. I matsalen finns även en kakelugn i majolika. Träsnideriarbetena kan möjligen vara utförda av göteborgsbildhuggaren E Malmborg. Matsalsfönstren har glasmålningar av två typer. Dubbelfönstren i burspråket mot norr har blyinfattade rundlar. I fyra av rutorna finns små rektangulära glasmålningar av tyskt fabrikat.
Antal våningar (2007): 02, Källare, Vind - Oinredd
Inventeringsår (2014)
Sparsamt utsmyckad villa i två våningar. Byggnaden är ett tydligt exempel på den ståndmässiga men på inga sätt överdrivna nyrenässansstil som var modern vid byggnadens uppförandetid. Fasaderna är putsade, spritputs i huvudplanets fasadliv och släputsade listverk, hörnkedjor med mera. Karaktäristiskt är förutom den sparsmakade men välbevarade putsdekoren, den höga källarvåningen, den tydligt markerade takfoten och den accentuerade huvudvåningen.
- Stickbågiga originalfönster.
- Tandsnittslist.
- Två burspråk, ett i samma utformning som byggnaden i övrigt, ett i grönt snidat trä. - Blyspröjsade fönster i träburspråket och som innerfönster på ett antal fönster. Interiören med sin påkostade inredning är fortfarande välbevarad i huvudvåningen med rikt dekorerade paneler, stuckaturer, tapeter, takmålningar och högkvalitativa kakelugnar. Mitt i huset placerade arkitekten en vestibul över två våningar som ljussattes genom ett takfönster.
- Lanternin med etsat glas.
- Bemålade stuckaturer.
- Öppna spisar och extraordinära kakelugnar.
- Måleri i tak och på väggar.
- Gyllenläderstapet.
- Rikligt med avancerade träsniderier och paneler.
Fasadkulör (2014): Beige, Vit
Antal våningar (2014): 02, Källare, Vind - Oinredd
Byggnadsdel (2014): Balkong, Burspråk
Inventeringsår 2014
Villan uppfördes 1874 som bostad åt den dåvarande stadsarkitekten i Göteborg, V von Gegerfeldt. Han ritade själv villan i en för tiden modern nyrenässansstil. Stilen gick igen i de påkostade interiörerna. Efter von Gegerfelt har fyra familjer bott i villan och få förändringar har gjorts. Staketet som omgärdar trädgården har bytts och en balkong har anlagts ovanpå burspråket på sydfasaden.
Inventeringsår 2018
Byggnaden, som är indelad i souterrain-, huvud- och attikavåning, har spritputsade fasader med rusticerande hörnkedjor och taklist med tandsnitt. Den väl bevarade interiören är rikt dekorerad med målning, stuck och boasering. Byggnaden präglas av nyrenässansens formspråk och utgör ett fint exempel på 1870-talets arkitektur.
KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
Byggnaden uppfördes 1874 som enfamiljsvilla för dåvarande stadsarkitekten Victor von Gegerfelt. Han ritade själv villan och gav den en för tiden modern utformning i nyrenässansstil. I den höga källarvåningen fanns entrén, brygghus, visthus och laboratorium för Gegerfelts son. Huvudvåningen innehöll matsal, förmak, salong, kök och pigkammare. Den övre våningen var sovavdelning. Mitt i huset fanns en vestibul som sträckte sig genom de två övre våningarna och hade överljusbelysning från ett takfönster.
Huvudvåningens rum inreddes i nyrenässansens anda och var rikt dekorerat med paneler, stuckatur, tapeter och kakelugnar. R Callmander svarade för salongstakets utsmyckning. Gegerfelt sålde villan efter 10 år till F E von Sydow som var överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset och ägde villan fram till 1933. Mellan 1933 och 1962 beboddes huset av direktör F H Waidele.
Källa: Schönbeck, Gun; Victor von Gegerfelt arkitekt i Göteborg. Göteborg 1991. ISBN:91-628-0404-9
År 1874 Nybyggnad
I samband med en restaurering av salongens målningar har hans namn påträffats.
Konstnär - Dekormålare: Reinhold Callmander
Arkitekt: Victor von Gegerfelt
Nyckelord: Bostäder, Palats, "von Gegerfelt,Victor:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin