Motivering (skydd): Afvelsgärde med gårdsbebyggelse och park- och trädgårdsmiljö representerar en välbevarad agrar högreståndsmiljö med anor från tiden innan Karlskronas grundande. Bebyggelsemiljön på Afvelsgärde härstammar framför allt från det tidiga 1800-talet och speglar hur en större gårdsanläggning anlades vid tidpunkten. Eftersom flertalet av de ekonomibyggnader som tillkom under det tidiga 1800-talets satsning på jordbruket fortfarande finns kvar och till viss del har behållit sitt exteriöra uttryck visar de på hur ett storgårdsjordbruk, avseende byggnadstraditioner, funktionsuppdelningar och gårdsstrukturer, då gestaltade sig. Detta är särskilt värdefullt i relation till den bevarade bostadsbebyggelsen och park- och trädgårdsmiljöerna då dessa tillsammans visar på ett samspel mellan produktions-, boende och rekreationsmiljöer som tydligt kan avläsas i gårdsmiljön.
Då bostads- och ekonomibebyggelsen i de flesta fall kraftigt omgestaltats interiört under senare delen av 1900-talet är det framför allt gårdsstrukturen och bebyggelsens exteriöra uttryck som bär upp det kulturhistoriska värdet. Mangårdsbyggnaden är den byggnad som mest undgått inre förändringar och har i dag en interiör som huvudsakligen tillkom i samband med ombyggnaden vid sekelskiftet 1900, men som också innehåller en del exklusiv fast inredning som har äldre anor.
Formträdgården, landskapsparken och trädgårdsmiljön vid mangårdsbyggnaden utgör, både sett till struktur, bebyggelse, fasta anordningar och växtmaterial, välbevarade representanter för de olika ideal som allt sedan medeltiden präglat hur grönmiljöer gestaltats i högreståndsmiljöer. Då dessa olika ideal avspeglas intill varandra visar den samlade grönmiljön på en lång kontinuerlig historia av hur trädgårdar och parker gestaltats. Välbevarade park- och trädgårdsanläggningar där dessa olika ideal tydligt kan utläsas är i dag ovanliga.
Det finns för närvarande 85 byggnadsminnen i Blekinge län, varav 55 av dessa ligger i Karlskrona kommun och i huvudsak anknyter till områdets militära arv. Kategorin lantegendomar är relativt väl representerad inom länets byggnadsminnen, med exempel som Skärvas och Augerums herrgårdar. Afvelsgärde utmärker och särskiljer sig dock från dessa genom sin välbevarade trädgårdsanläggning, vars like inte står att finna bland de byggnadsminnen som finns i länet i dag. Dessutom utgör Afvelsgärde en miljö som har en tydlig koppling till det judiska folkets historia i 1700- och 1800-talens Sverige, en historia som inte sedan tidigare berättas eller framträder genom länets byggnadsminnen. Även sett ur ett nationellt perspektiv är de byggnadsminnen som berättar om det judiska folkets tidiga historia i Sverige få, sedan tidigare finns fyra synagogor representerade, varav samtliga av dessa är uppförda efter judereglementets upphävande 1838. Det är Länsstyrelsens sammantagna bedömning att Afvelsgärde gård har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde och därmed uppfyller kriterierna för att förklaras som byggnadsminne.
(Utdrag ur byggnadsminnesförklaringen 2015-05-25)
Mangårdsbyggnaden är uppförd i timmer som klätts med en vitmålad locklistpanel. Stommen vilar i sin tur på en uppmurad granitgrund. Mangårdsbyggnaden har en ovanlig form, dels genom grundplanen som bildar ett liggande H och dels med de långa längsgående takfallen som definierar de norra och södra fasaderna och skapar ett tempelliknande uttryck. Det klassicistiska formspråket framträder vidare i den kolonnburna portiken vid huvudentrén på byggnadens södra gavel, den symmetriska fönstersättningen och tandsnittsförsedda gesims som kröner såväl portiken som fönstrens överstycken. Byggnadens sju takfall är samtliga belagda med en grönmålad plåt.
Byggnadens interiör ger ett enkelt och sammanhållet intryck, där enkla snickerier och brädgolv samsas med ett fåtal exklusiva detaljer som ovan nämnda kakelugnsomfattningar i marmor och en panoramatapet tillverkad i Paris under 1800-talets första hälft. Merparten av interiören härstammar från det tidiga 1900-talets ombyggnad, men några detaljer såsom kakelugnar och ovan nämnda tapet har tidigare funnits i den gamla mangårdsbyggnaden. Byggnadens interiör har förändrats sparsamt under 1900-talet, exempelvis genom att plastmattor tillkommit på vissa av brädgolven och att somliga av rummen tapetserats och målats om.
Fasadkulör: Vit
Inventeringsår 2017
Den nuvarande mangårdsbyggnaden är ursprungligen uppförd under 1700-talets första hälft. Runt sekelskiftet 1800, då Afvelsgärde ägdes av överstelöjtnant Thornqvist, byggdes fasaderna om och byggnaden fick en ny entré. Det tidigare brutna taket ersattes av ett sadeltak och byggnaden fick två nya rum och fyra kabinett. Under 1900-talets första år genomgick mangårdsbyggnaden ännu en omfattande ombyggnad. Fasaderna omarbetades och hela byggnaden lyftes och entrén försågs med en granittrappa. Av den gamla mangårdsbyggnaden återstår idag delar av den ursprungliga stommen.
Nyckelord: Bostäder, Mangårdsbyggnad
Öppna på kartan Fler i kategorin