Byggnaden, som från början var envånig, uppfördes 1830 som spruthus där man förvarade stadens brandredskap. 1857 påbyggdes övervåningen för att inrymma telegrafstation och bostad för telegrafkommissarien. 1866 skedde en genomgripande ombyggnad, varvid ett nytt spruthus uppfördes strax intill. Telegrafstationen blev dock kvar till 1908, varefter huset bl.a. inrymt bostäder. Vid en restaurering under ledning av arkitekten Torsten Leon-Nilsson 1967-1968 inreddes bottenvåningen till utställningslokal och övervåningen till samlingslokaler.
Byggnadsmaterialet är tegel både i bottenvåning och övervåning. Fasaderna är putsade och har rusticerade hörnkedjor och fönsteromfattningar i senempirestil.
KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
Nyckelord: Bostäder, Bostadshus
Öppna på kartan Fler i kategorin